EU-politiska handlingsprogrammet
2024–2029
Miljöpartiet de gröna


INLEDNING

Miljöpartiet de gröna går till val för att vi vill kunna svara att vi gjorde allt vi kunde för att tillsammans påverka framtiden till det bättre. Vi står inför stora och svåra hot som kräver handling, beslutsamhet och framtidstro. Vi i Miljöpartiet vet att det går att bromsa klimatförändringarna, hejda miljöförstöringen och stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna.  Miljöpartiet de gröna är en del av en global grön rörelse. Vi söker mandat för att åstadkomma förändring och använder de politiska rum som finns för att arbeta för miljö och solidaritet. Miljöpartiet är det enda klimatpartiet, det enda partiet som har den politik som krävs för att möta hoten vi står inför.  Klimatfrågan är en fråga om rättvisa. De som redan är utsatta och sårbara är också de som drabbas hårdast när krisen kommer. EU har som gemensam kraft möjligheten att se till att alla inkluderas när vi ställer om. Stötta de svaga, hjälpa människor med omställningen och aldrig tvivla på vad som är målet - ett hållbart och rättvist samhälle för alla.  Vi är övertygade om att det behövs mer samarbete mellan länder för att lösa gränsöverskridande problem. EU:s roll är viktigare än någonsin och har stor makt och möjlighet att påverka i rätt riktning.  En värld i gungning behöver ett stabilt, grönt och rättvist EU.  Inom unionen måste EU kunna garantera varje medborgares rätt att växa och leva.  Vi slår vakt om jämställdhet, mänskliga rättigheter och ett EU som är öppet mot omvärlden. Vi värnar demokratiska grundfundament, och din rätt att vara och älska vem du vill. Människor ska vara fria att välja sina liv och för att det ska vara möjligt krävs en gemensam grund av rättigheter att stå på.  Våra barn och barnbarn kommer att fråga oss vilken väg vi valde. Miljöpartiet väljer klimatet och demokratin, mänskligheten och medmänskligheten. 


MILJÖN, KLIMATET, DJUREN OCH NATUREN

Klimatpolitik med fokus på kraftiga utsläppsminskningar i närtid
Klimatet på jorden förändras allt snabbare, havsnivåerna stiger och förekomsten av olika slags extremväder och naturkatastrofer ökar. Det visar inte minst FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport. I stor utsträckning finns redan de lösningar som behövs för att hejda uppvärmningen. Det är politiskt ledarskap och politisk vilja som saknas. För att öka tempot i klimatomställningen inom EU krävs fler gröna mandat i EU-parlamentet.  Under de närmaste åren, och under den kommande mandatperioden, måste EU skärpa utsläppsminskningarna i hela unionen. Samtidigt måste en färdplan tas fram så fort som möjligt, en färdplan som visar vägen för utsläppsminskningar på minst 95 procent i hela EU till senast 2040. Endast då blir vägen framåt för den gröna omställningen i alla sektorer tydlig.  Vi vill att rika länder, som Sverige, går före och når nettonollutsläpp tidigare än andra delar av unionen.  Klimatkrisen har nu gått så långt att vi inte kommer att kunna fortsätta som tidigare - vi behöver bygga ett nytt samhälle som styr mot småskalighet och decentralisering, ett cirkulärt samhälle med en högre grad av självhushållning och mer närproducerat. Slit- och slängsamhället måste ersättas av en hållbar och cirkulär ekonomi. Vi kan inte ta mer än vad planeten kan ge. Vi vill att alla ska kunna leva goda liv utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer. Vi vill leva inom naturens ramar.  Dessutom har klimatkrisen nu gått så långt att det inte räcker med kraftiga utsläppsminskningar i närtid, vi kommer även att behöva stora negativa utsläpp, det vill säga åtgärder för att fånga in koldioxid från atmosfären för långsiktig lagring. De negativa utsläppen kommer att behöva ske både i jordbruket, skogen och i havet. Redan under nästa mandatperiod vill vi kraftigt höja EU:s ambitioner för hur stor kolsänkan ska vara. En kolsänka är en funktion eller process där koldioxid tas upp ur luften och lagras under en lång tid. 2040 bör upptaget av koldioxid i kolsänkor vara större än de kvarvarande utsläppen.  Klimatkrisen kräver att vi tar ekonomiskt och solidariskt ansvar. Den rika delen av världen står för de största utsläppen, i synnerhet historiskt. Omställningen måste ske på ett rättvist och jämlikt sätt där de rika tar en större del av ansvaret och fattiga och utsatta grupper inte behöver bära det tyngsta ansvaret.  Gräddfiler för rika i klimatpolitiken måste avskaffas, EU-medel bör särskilt riktas för att stötta de med de lägsta inkomsterna, till exempel när vi renoverar bostäderna för EU-medborgare eller ställer om transportsektorn.  Hur hårt vi än kämpar för att hålla ner klimatförändringarna så drabbas vi av dem redan nu. Vi måste fortsätta investera i klimatanpassning som rustar våra samhällen mot översvämningar, katastrofer och värmeböljor. Det gälle både inom EU och när den rika världen ska stötta fattiga länder genom den klimatkatastrof som redan pågår.    

  Miljöpartiets prioriteringar kommande mandatperiod:  
→ EU:s klimatpolitik måste ligga i linje med Parisavtalet. Därför måste vi skärpa EU:s klimatlag: vi vill se minst 70 procents utsläppsminskningar till 2030. För att målet ska uppnås är det hög tid att klimatpolitiken börjar skötas med samma allvar som ekonomin. För att säkerställa en vetenskapligt förankrad politik och att utsläppen minskar i rätt takt, vill vi införa en europeisk koldioxidbudget. På samma sätt som en årlig budget sätts för den ekonomiska politiken, vill vi genom denna säkerställa att EU inte har större utsläpp än vad som är EU:s rättvisa andel av världens återstående kolidioxidutrymme i linje med Parisavtalet, med hänsyn till länders historiska utsläpp, utvecklingsbehov och möjlighet till tekniksprång.  
→ Vi vill se ett nytt mål om minst 95 procents utsläppsminskningar inom EU till 2040, där det årliga upptaget av koldioxid i kolsänkor är mycket större än de kvarvarande utsläppen. Därtill vill vi se ett mål om nettonollutsläpp inom industrin i EU till senast 2035.  
→ Klimatomställningen måste ske rättvist. Det finns ett starkt samband mellan inkomst och växthusgasutsläpp. Personer med höga inkomster konsumerar generellt mer och har en mer negativ klimatpåverkan än de med låga inkomster. Klimatinvesteringar och styrmedel ska vara utformade så att det blir lätt för människor med låga inkomster att vara en del av klimatomställningen, men ansvaret faller tyngst på dem som släpper ut mest.  
→ Gräddfiler i klimatpolitiken för Europas rikaste procent måste avskaffas, det handlar till exempel om att omedelbart ta bort befintliga undantag från klimatlagstiftningen för lyxkonsumtion och för privatjets, lyxbilar och yachter.  Kvinnor glöms ofta bort och negligeras inom EU:s omställnings- och klimatpolitik. All klimatpolitik måste vara jämställd och det måste vara obligatoriskt för kommissionen att redovisa vilken effekt klimatåtgärder får för män respektive kvinnor.  
→ EU och unionens medlemsländer fortsätter att subventionera fossila utsläpp mitt under en pågående klimatkris. Vi vill omedelbart stoppa alla subventioner av fossil energi.  Utsläpp ska bekämpas, inte belönas.  
→ För alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatpåverkan vara prissatt – det ska aldrig vara en konkurrensfördel att inte ha betalat för utsläpp under produktion eller transport. Därför måste vi stärka klimattullarna jämfört med vad som redan beslutats. Klimattullarna bör utvidgas till fler produkter än i den lagstiftning som antagits och vara fullt ut införda redan 2030.  
→ För att nå nettonollutsläpp i industrin till senast 2035 behöver utsläppshandeln skärpas och inga fler utsläppsrätter delas ut till industrin efter 2035. Den fria tilldelningen, en fossil subvention som gör att delar av industrin inte behöver betala för sina utsläpp, ska avskaffas så snabbt som möjligt och absolut senast 2030.  
→ Intäkter från utsläppshandeln ska användas till att underlätta den gröna omställningen för Europas fattigaste invånare, till exempel genom renoveringar för hushåll med låga inkomster där fastigheterna idag behöver mycket energi för sin uppvärmning och satsningar på vidareutbildning på orter där beroendet av fossil industri är stort och många arbetar inom dessa sektorer. EU:s fond för en rättvis omställning, sociala klimatfond och moderniseringsfond är därför tre viktiga verktyg för att säkra klimaträttvisa i omställningsarbetet.  
→ Det viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser, men klimatkrisen har nu gått så långt att det inte räcker.  Vi behöver därför både kraftiga utsläppsminskningar i närtid och möjliggöra stora negativa utsläpp, genom att skapa de bästa möjligheterna för kolsänkor. De negativa utsläppen kommer att behöva ske både i jordbruket, skogen och i havet. Vi vill dubblera EU:s mål för ökad kolsänka. Till 2040 bör upptaget av koldioxid i kolsänkor vara mycket större än de kvarvarande utsläppen.  
→ Naturliga kolsänkor är de mest kostnadseffektiva negativa utsläppen, men vi kommer också behöva utveckla tekniska lösningar, särskilt för sektorer som har svårast att ställa om till nollutsläpp. Men användningen av teknik får aldrig användas som en ursäkt för fortsatta utsläpp – prioriteringen måste alltid vara minskade direkta utsläpp.  
→ EU:s invånare orsakar stora utsläpp även utanför unionens gränser, bland annat genom att konsumera importerade produkter och resa utomlands. Det innebär att EU bidrar ännu mer till växthuseffekten än vad EU:s egna utsläppssiffror visar. Vi vill att befintliga mål för minskade klimatutsläpp kompletteras med mål för konsumtionsbaserade utsläpp både inom hela EU och för de olika medlemsländerna.  
→ Vi vill stärka EU:s forskningsprogram och satsa mer på forskning och innovation för klimatet, till exempel för förnybar energi och hållbara transporter.  
→ Med allt snabbare klimatförändringar ökar behovet av att ställa om och rusta samhället för översvämningar och värmeböljor. All EU-politik måste ta hänsyn till behovet av klimatanpassning, och vi vill se bindande mål för varje medlemsstat för att anpassa oss till de brutala konsekvenserna av ett förändrat klimat. För att målen ska uppnås vill vi att klimatanpassning integreras i all relevant EU-politik. Alla insatser för klimatanpassning måste ta hänsyn till sambandet mellan klimatförändringarna och socioekonomisk utsatthet och bristande jämställdhet, och förorenaren bör bära det huvudsakliga ansvaret för anpassning.  
→ Samtidigt är det i nuläget främst utanför EU, särskilt i de minst utvecklade länderna och i små östater, som människor drabbas hårdast av klimatförändringarna. Vi vill att EU står bakom ett ambitiöst globalt klimatanpassningsmål, som möts upp av motsvarande finansiering av klimatanpassning i utvecklingsländer.  Dessutom behövs finansiellt stöd för att åtgärda de förluster och skador som redan uppkommit.  
→ Vi vill stödja utvecklingen av nya klimatsmarta växtbaserade livsmedel och matinnovationer samt främja en ökad odling av ekologiska proteingrödor i Europa.  
→ Vi vill att klimat- och miljöanpassningsaspekter integreras i alla klimat- och miljökänsliga system, inklusive jordbruk och stadsplanering.  


Stoppa skövlingen och artutrotningen
  FN:s forskarpanel IPBES har visat att  ofattbara en miljon arter riskerar att  försvinna. Vi måste omedelbart vända  utvecklingen och stoppa  massutrotningen. Utrotningen av arter  och förstörelsen av biologisk mångfald  måste få ökad fokus i den politiska  debatten. Förslag för att förbättra  förutsättningarna för den biologiska  mångfalden har gång på gång nötts ner  av konservativa krafter i både EU-  parlamentet och i ministerrådet. En  motståndskraftig natur och en livskraftig  biologisk mångfald är en förutsättning för  att vi ska ha bördig jord att bruka, vatten  att dricka och ren luft att andas. För detta  måste skövlingen och artutrotningen  upphöra, och då krävs fler gröna röster i  EU-parlamentet.  Under toppmötet om biologisk mångfald  (COP15) i december 2022 enades världens  länder bland annat om att skydda 30  procent av världens yta och att återställa  30 procent av skadade ekosystem, på  land och till havs. Nu är det upp till bevis,  inte minst för EU. Vi måste ställa om  skogspolitiken, stoppa skövlingen och  hitta ett nytt förhållningssätt till planeten  och dess ekosystem.
  Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ EU måste kraftfullt prioritera arbetet  med biologisk mångfald under 2024-  2029. Krav på hänsyn till biologisk  mångfald ska integreras i samtliga  EU:s politikområden som påverkar  naturmiljön. Sambandet mellan klimat  och biologisk mångfald måste  genomsyra arbetet med de båda  politikområdena.
→ EU ska vara ledande i att genomföra  det globala avtalet om biologisk  mångfald och slutsatserna från FN-  mötet COP15 i Montréal december  2022. Finansiering för genomförandet  av avtalet måste säkerställas i  samtliga medlemsländer.
→ Alla EU:s handelsavtal ska innehålla  krav kring biologisk mångfald samt  skydd och återställning av natur.
→ Oavsett ursprungsland ska EU-lag  garantera att alla produkter som säljs  inom EU inte orsakar förstörelse av  ekosystem, utan istället bidrar till det  globala målet om att stoppa och vända  artutrotningen till 2030, i linje med  FN:s Montréalavtal. Alla företag som är  aktiva på EU:s inre marknad måste  respektera mänskliga rättigheter och  ursprungsbefolkningars rättigheter.
→ Vi vill skydda mer natur och se till att  minst 30 procent av land respektive  sjö och marina områden sätts under  formellt skydd till 2030, ett mål som  bör fastställas i bindande lagstiftning.  De skyddade områdena bör vara  sammanhängande, och ska  kompletteras med juridiskt bindande  krav på att restaurera 30 procent av  naturen, både på land respektive7  marina miljöer, med skarpa påföljder  om lagen inte efterlevs.
→ Skogsbruket måste ställas om och  anpassas efter EU:s  naturmiljölagstiftning samt bidra till  de globala målen för naturen.  Kalhyggen måste minska i storlek och  antal och det krävs en bred övergång  till naturnära och hyggesfria metoder.  Skogsavverkningar måste respektera  samers och lokalsamhällens  rättigheter om delaktighet i  beslutsprocesser. Alla gammelskogar  måste omedelbart omfattas av strikt  skydd. EU-lagstiftning bör bidra till att  göra det mer lönsamt att bruka skogen  utan att förbruka artmångfald eller  kolsänkor.
→ Det är omöjligt att skydda hotade arter  och uppnå mål om klimat och  biologisk mångfald om vi inte  genomför EU:s naturvårdsdirektiv fullt  ut, något som inte görs idag och därför  måste prioriteras.
→ Storskalig miljöförstörelse bör  erkännas som internationellt brott. Vi  vill att EU verkar för att ekocid*  inkluderas som internationellt brott  genom ett tillägg till Romstadgan, så  att de högst ansvariga för sådana  beslut kan ställas inför rätta.  *Ekocid: storskalig miljöförstöring, förlust av ekosystem  eller livsmiljöer


  Rädda världens ekosystem – haven
Friska hav är avgörande för människans  existens och allt liv på jorden. De täcker  70 procent av planeten och tillhandahåller  mat, energi och vatten. Haven tar upp en  fjärdedel av världens årliga  koldioxidutsläpp och att våra hav är i  balans är helt avgörande för klimatet.  Därför är det viktigt att bevara och  använda haven på ett hållbart sätt. Ändå  äventyrar mänsklig verksamhet haven  och oceanerna – vårt största ekosystem –  och påverkar flera miljarder människors  möjlighet att försörja sig. EU är världens  största marknad för den globala  fiskeindustrin. Vad EU gör för att skydda  haven spelar därför roll och påverkar  andra länders havs- och fiskeripolitik. Vi  vill bevara våra hav och befria dem från  plast och föroreningar samt stoppa  överfiske och annan exploatering så att vi  även i framtiden kan leva tack vare detta  fantastiska ekosystem.

  Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ En av orsakerna till att miljömålen för  haven inte uppnåtts är att det har  saknats ett helhetsgrepp och  gemensamma målbilder inom EU:s  havs- och fiskepolitik och förvaltning.  EU har en marin strategi för att skydda  våra hav och en gemensam  fiskeripolitik. Men målen är  otillräckliga, ibland motstridiga och  det saknas ett tydligt helhetsgrepp.  FN:s mål om skydd av 30 procent av  haven är nödvändiga, men de övriga  70 procent måste också förvaltas på  ett hållbart sätt. Därför behöver EU en  övergripande havslag, i likhet med  EU:s klimatlag, som har tydliga mål för  biologisk mångfald, miljö och klimat.  En havslag ska också innebära ett  skydd av våra havsbottnar mot  exploatering och gruvdrift.
→ EU:s gemensamma fiskeripolitik  behöver reformeras. Dagens politik  leder till ett överutnyttjande av  bestånden, vilket får allvarliga  konsekvenser för hela det marina  ekosystemet. Livskraftiga ekosystem  måste vara styrande för fiskepolitiken,  inte maximalt uttag av fisk.  Fiskbestånden måste få möjlighet att  återhämta sig till hållbara nivåer.  Därför behöver fiskekvoterna kraftigt  minska för sårbara bestånd och  fiskepolitiken behöver ta hänsyn till  fler variabler, som fiskens ålder och  storleksfördelning.
→ För att skydda utarmande bestånd  måste EU omedelbart stoppa fiske av  utrotningshotade arter som  exempelvis ål. Vi vill även återinföra8  förbudet mot industrifiske i Östersjön.  Under alldeles för lång tid har de stora  industritrålarna tillåtits att ta upp  enorma mängder strömming och sill  ur havet. 90 procent av fisken som  fångas äts inte av människor utan går  till djurindustrin. Industriellt fiske var  tidigare förbjudet i Östersjön, för att  bestånden var i för dåligt skick, och  detta förbud måste omedelbart  återinföras.
→ Stoppa omedelbart bottentrålning och  andra destruktiva fiskemetoder i hela  EU. Destruktiva fiskemetoder förstör  havsbotten, orsakar stora bifångster  av sårbara fiskbestånd, och minskar  dramatiskt kolinlagringen i  havsbotten.
→ För att stödja lokalt och hållbart fiske  ska kommissionen inrätta en "EU  Marine Task Force" för biologisk  mångfald som kan ge råd till lokala  myndigheter när det gäller  projektplanering och tillgång till EU-  medel.
→ EU ska visa ledarskap i det  internationella arbetet för levande hav  och vara ledande i att genomföra det  globala avtalet för att skydda  världshavet som kom i mars 2023,  bland annat genom att stödja  utvecklingsländernas kapacitet att  skydda och förvalta haven hållbart.
→ EU skall inte bidra till utfiskning av  världens hav. Särskilt sårbara för  överexploatering är de  utvecklingsländer som har fiskevatten.  EU:s fiskepartnersavtal måste vara  rättvisa och stödja lokalt och hållbart  fiske. I vissa fall kan det vara bättre att  omvandla EU:s fiskepartnersavtal med  utvecklingsländer till  samarbetsprojekt för att utveckla  lokalt och hållbart fiske. Sådana avtal  och projekt ska ha ett särskilt fokus på  jämställdhet eftersom kvinnor ofta är  beroende av och arbetar med  småskaligt lokalt fiske i dessa länder.
→ Vi vill stoppa gruvdrift och  okontrollerad exploatering av våra  havsbottnar eftersom det kan orsaka  irreversibla skador för det marina livet  som redan pressas av mänsklig  påverkan.Dessutom kan gruvdrift  skada bottnarnas förmåga att lagra  koldioxid, vilket skulle förvärra  klimatkrisen.

  Högre djurvälfärd i hela EU
Djur är sociala och intelligenta varelser  som kan känna glädje och smärta. God  djurhållning och välfärd handlar inte bara  om att undvika lidande i form av stress,  smärta och sjukdom, utan även om att ge  djuren möjlighet till ett så fullvärdigt och  naturligt liv som möjligt i hela EU.  Dålig djurhållning skapar allvarliga  hälsorisker både för djur och för  människor. Varje år dör hundratusentals  människor i världen av sjukdomar  orsakade av bakterier som blivit  resistenta mot antibiotika. Missbruk av  antibiotika, såsom att antibiotika  rutinmässigt används i djuruppfödning i  många andra länder, måste stoppas för  att begränsa utvecklingen av  antibiotikaresistens.  Genom coronapandemin har en annan  stor risk blivit tydlig. Att hålla både vilda  och tama djur av olika arter trångt ihop  under stressfyllda förhållanden innebär  stor risk för att olika typer av smittor  överförs mellan djur och människor. Den  svenska djurskyddslagen och det svenska  arbetet för friska djur och minimal  användning av antibiotika bör stå som  föredöme för ett lagförslag på EU-nivå.  EU bör, som tidigare utlovats, uppdatera  hela sin lagstiftning kring djurvälfärd.  Djurens egenvärde och behov som  kännande varelser måste respekteras. De  djur som vi människor har ansvar för och  föder upp ska få leva ett gott liv. Det ska  vara förbjudet inom EU att använda burar  för att hålla lantbruksdjur, inklusive  kaniner och fjäderfä. Vi vill också att EU  tar ledartröjan internationellt, till exempel  för att bekämpa djurförsök och för att se  till att krav på djurskydd och djurhälsa  inte ska ses som handelshinder. EU bör9  arbeta för att bindande minimiregler om  djurskydd tas fram inom FN och WTO.

  Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill skärpa kraven på djurhållning så  att djuren får rätt att bete sig naturligt.  Lantbrukare med bättre djurhållning  ska inte missgynnas i konkurrensen.
→ Lagstiftningen om djurtransporter  måste uppdateras och stärkas:
▪ Åtta timmar ska vara absolut  maxgräns för alla  djurtransporter inom EU, men  med en lägre maxgräns på fyra  timmar för fjäderfän och kaniner  som är än känsligare för  transporter.
▪ Förbjud export av levande djur  till länder utanför EU, oavsett  syfte och tidslängd, om lagar  och regler gällande djurvälfärd  och standarder inte följs eller  inte kan kontrolleras.
▪ Systemet måste förändras i  grunden så att transport av kött  och genetiska material  prioriteras istället för långa  transporter av levande djur till  slakt. Vi måste också förenkla  för gårdsnära slakt där slakt kan  ske utan eller med ett minimalt  inslag av transporter.
→ All form av djurplågeri måste  förbjudas. Vi vill stoppa tjurfäktningar,  förbjuda bläckfiskfarmar, se ett förbud  mot pälsfarmning och förbjuda  tvångsmatning av gäss och ankor,  som sker framförallt inom  produktionen av ank- och gåslever.  Därtill vill vi se ett förbud mot  burhållning av produktionsdjur, något  som drabbar över 300 miljoner djur i  EU årligen. Vi vill även se skarpa  sanktioner för de som bryter mot  lagstiftningen om djurvälfärd, och ett  ökat tryck från kommissionen mot  medlemsländer som inte fullt ut  implementerar regelverket.
→ Djurprodukter från djur uppfödda i  länder där djurhållningen fått skarp  kritik vid EU:s djurskyddsrevisioner  ska inte få säljas på den  gemensamma marknaden, utan  endast inom det egna landet.
→ EU måste intensifiera arbetet med en  global FN-deklaration om djurvälfärd.
→ EU:s arbete med att bekämpa handel  med elfenben, lejontroféer och andra  handelsvaror som kommer från  utrotningshotade djur måste stärkas  och den handlingsplan som  presenterades 2022 av kommissionen  följas upp och implementeras.  Uppfödning av utrotningshotade djur  ska förbjudas, förutom för bevarande  av naturliga populationer. Privat  import och export av jakttroféer av  hotade arter ska förbjudas i hela EU.
→ Vi vill skärpa EU:s djurförsöksdirektiv  och främja utvecklingen av djurfria  metoder så att EU:s målsättning om  att ersätta djurförsök uppnås i  samtliga EU-länder. Fram tills målet  har uppnåtts ska djurens lidande  minimeras.
→ Alla EU:s frihandelsavtal ska ha ett  kapitel om djurvälfärd. Samma  standarder för djurvälfärd som vi har i  EU ska gälla för länder som vill  exportera exempelvis kött och kyckling  till EU.

Hållbar landsbygd och reformerad europeisk jordbrukspolitik
Jordbrukspolitiken är EU:s största  budgetpost, samtidigt är den inte  utformad i linje med EU:s egna klimatmål  och mål för biologisk mångfald. Vi  behöver ett paradigmskifte i  jordbrukspolitiken där mer resurser går  till småskaligt, ekologiskt och lokalt  jordbruk och mindre till storskalig  jordbruksindustri.  God mat är viktig för hälsan och  välbefinnandet. Tyvärr produceras inte all  mat i Europa på ett sätt så att10  konsumenterna kan känna sig säkra på  att inte djur och natur har skadats eller  ohälsosamma tillsatser har använts. Vi  vill stoppa överanvändningen av  antibiotika, förbjuda naturfrämmande  kemiska bekämpningsmedel och öka  konsumentmakten.  Klimatförändringarna är det största hotet  mot livsmedelsproduktionen i Europa. Vi  behöver ett jordbruk som är mindre  sårbart mot klimatförändringarna, där EU  i större utsträckning är självförsörjande  av viktiga livsmedel och där alla  handelsavtal är rättvisa.
  Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Det största hotet mot  livsmedelsproduktionen i Europa är  klimatförändringar och förlusten av  biologisk mångfald. Därför vill vi  reformera EU:s jordbrukspolitik i  grunden. Idag går en stor del av  jordbruksstödet till markägarna  snarare än till lantbrukarna. Dessutom  går den största delen direkt till det  ohållbara och tungt industriella  lantbruket som i nuläget dominerar i  Europa - 80 procent av  jordbruksstödet går till 20 procent av  lantbrukarna. Småskaligt och lokalt  lantbruk måste gynnas i större  utsträckning än idag och  jordbrukspolitiken anpassas för att  ligga i linje med klimatpolitiken,  Parisavtalet, Montréalavtalet och  EU:s klimatlag. Lantbrukare som  agerar planetskötare och levererar  ekosystemtjänster ska gynnas. Det får  aldrig vara en konkurrensfördel att  förstöra miljön.
→ EU:s jordbrukspolitik ska främja en  förbättrad djurhållning och EU-bidrag  ska snabbt kunna dras tillbaka från  dem som inte uppfyller kraven i EU:s  djurskyddsdirektiv.
→ I närtid finns inte brist på mat – men  på grund av ekonomiska och sociala  skillnader finns maten inte alltid  tillgänglig för de som behöver den. Vi  vill lagstifta mot spekulation i  livsmedel, något som bidragit till höga  priser på bland annat vete under de  senaste åren. Spekulation på  världsmarknaderna i priser på  livsmedel driver upp priserna utan att  det har någon direkt koppling till  faktisk tillgång utan handlar om  förväntningar på framtida priser,  tillgångar och skördar. Detta leder i sin  tur till högre priser för konsumenterna  vilket vi bland annat har sett i  samband med Rysslands anfallskrig  mot Ukraina där priserna på vete steg  dramatiskt.
→ Vi vill öka konsumtionen och  produktionen av ekologiska livsmedel.  Därför vill vi se bindande mål för  andelen ekologisk konsumtion och  produktion inom EU. Vi vill att mer  stöd går till de lantbrukare som vill  och har ställt om till ekologiskt  lantbruk, och att EU:s momsregler  revideras så att det blir enklare för  medlemsländer att ha lägre moms för  ekologisk mat.
→ Idag importeras tre fjärdedelar av EU:s  konsumtion av proteingrödor, varav  det mesta är foder inom  djuruppfödningen. Istället för en  intensiv och industriell djurproduktion  beroende av importerat foder vill vi  stödja ökad inhemsk odling av  proteingrödor och ärtor både för  människor och djur samtidigt som vi  minskar köttkonsumtionen.
→ Överanvändningen av antibiotika  måste upphöra. Globalt används det  mer antibiotika till djur än till  människor. Överanvändningen av  antibiotika har orsakat en våldsam  resistensutveckling som är ett  växande hot mot människors och  djurs hälsa. EU måste agera kraftfullt  och visa globalt ledarskap genom att  begränsa antibiotikaanvändningen till  en låg och ansvarsfull nivå. Annars  riskerar miljontals människor dö på  grund av bakteriella infektioner.
→ Användningen av konstgödsel måste  minska. Kriget i Ukraina har synliggjort11  EU:s ohållbara beroende av fossilt  konstgödsel. EU:s jordbruk måste  ställa om till en mer klimatsmart och  hållbar produktion. Jordbrukspolitiken  måste stödja en omställning som  främjar metoder som till exempel  ekologiska växtföljder där  kvävefixerande baljväxter ersätter  konstgödsel och det finns en koppling  mellan djurhållning och växtodling.
→ För att vi ska kunna nå klimatmålen  och en hållbar livsmedelsproduktion  där alla människor kan äta sig mätta  med den odlingsbara yta som finns  måste vår totala köttkonsumtion  minska. Därför vill vi utreda införandet  av ekonomiska incitament för att  minska köttkonsumtionens  klimatpåverkan. Den högintensiva och  industriella uppfödningen av djur för  köttproduktion orsakar stort lidande  och föder ett system där stora arealer  tas i anspråk och skogar bränns ner  för foderproduktion. Vår  matproduktion måste handla mer om  föda och respekt för djur och natur och  mindre om foder.
→ Användningen av giftiga  bekämpningsmedel i jordbruket  måste minska drastiskt i hela EU. Vi  vill se bindande mål för att minska  användningen av bekämpningsmedel  inom EU samt förbjuda glyfosat och  andra bekämpningsmedel med stor  miljöpåverkan. Vi vill stötta de  framgångsrika, alternativa metoder  som redan används, bland annat i  Sverige.
→ Det ska inte vara möjligt att  konkurrera ut jordbruket i EU med  livsmedel tillverkade utanför EU med  sämre villkor. De livsmedel som säljs  på EU:s inre marknad ska därför  uppfylla samma krav som i relevant  EU-lagstiftning, till exempel EU:s krav  kring användning av  bekämpningsmedel och kemikalier  och EU:s djurvälfärdslagstiftning. Det  ska löna sig för jordbrukare att gå före  och vara ett föredöme i den gröna  omställningen.
→ Vi vill stärka konsumentmakten – det  ska tydligt framgå vad all mat  innehåller, hur den producerats och  var den kommer ifrån. Det ska vara lätt  att som konsument få en uppfattning  om till exempel hur djuren har haft det,  hur produktionen påverkar  naturmiljön och användningen av  gifter. Lagstiftningen om  ursprungsmärkning och  datummärkning måste stärkas.
→ Matsvinnet ska minska och de  målsättningar som finns på EU-nivå  att halvera matsvinnet till 2030 måste  bli bindande för medlemsländerna och  följas upp med konkreta åtgärder.  Därför vill vi exempelvis få på plats en  infrastruktur så att stora restauranger  och mataffärer inte behöver kasta  ätbar mat.
→ Genetiskt modifierad  livsmedelsproduktion (GMO) ska vara  strängt kontrollerad och styras av  försiktighetsprincipen. Alla  jordbruksprodukter som består av,  innehåller spår av eller framställts  med GMO ska vara tydligt märkta.  Detta ska även gälla animaliska  livsmedel från djur som utfodrats med  genmodifierat foder.

  Hållbara transporter och omställning till järnväg
  Transporter i EU står för ungefär 25  procent av EU:s totala växthusgasutsläpp,  och utsläppen ökar fortfarande. Vi känner  redan till många av de lösningar som  måste till för att begränsa  transportsektorns utsläpp – det handlar  om effektivisering, omställning till ett  system där järnvägen är det viktigaste  transportsättet och en storskalig  elektrifiering av vägtransporterna.  Nu behöver vi öka takten i omställningen.  Vi behöver bindande krav för att flytta  trafik till hållbara transportsätt och totalt  sett minska användandet av  vägtransporter och flyg. Vår vision är att  tåget ska vara snabbare än bilen och12  billigare än flyget. EU:s transportsystem  ska fungera bra för alla människor och  vara effektivt, miljövänligt och ha  nollutsläpp.

  Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill kraftfullt skärpa klimatmålen för  transportsektorn. Transportsektorn  ska ha nettonollutsläpp till 2040. Detta  är avgörande för att EU ska kunna nå  sina klimatmål.
→ Omställningen av transportsektorn  ska inkludera alla EU-medborgare.  Transport och mobilitet ska vara  tillgänglig för alla – oavsett klass, kön  eller funktionsvariation.
→ Vi vill införa bindande krav på  medlemsländerna att flytta gods- och  passagerartrafik från flyg och väg till  järnväg och sjöfart, på samma sätt  som medlemsländerna har bindande  krav på utsläppsminskningar.
→ Vi vill flytta över godstrafik från  motorväg till järnväg och sjöfart. Detta  ska ske genom ekonomiska styrmedel,  till exempel ökade krav på europeisk  kilometerskatt för de tunga  transporterna.
→ Järnvägsnätet inom EU måste  utvecklas, med ökad kapacitet i  järnvägsnätet mellan Europas större  städer och högre standard på vagnar  och signalsystem.
→ Minska flygandet, särskilt tjänste- och  pendelflyget, och säkerställ att flyget  betalar för hela sin klimatpåverkan.  Inför bränsle- och energiskatt på  flygbränsle och öka kraven på  landinfrastruktur på flygplatser, så att  flygplanen inte förbränner bränsle när  de står stilla. I den utsträckning  befintlig och framtida infrastruktur  tillåter bör alla flygresor som kan  ersättas med upp till 3 h tågresa inom  Unionen, förbjudas.
→ Gör det snabbt, lätt och billigt att  planera och boka tågresor, och stärk  rättigheterna för passagerare som  reser över landsgränser.  Ersättningarna vid försenade och  inställda tåg ska vara minst på  samma nivåer som för flyget.
→ Vi vill se en ny lagstiftning som gör det  enklare för alla att boka sin tågbiljett i  hela EU. Tidtabeller och biljettbokning  ska vara lika lättillgängliga som för  flyget. För att förverkliga det behöver  europeisk lagstiftning som ställer krav  på tågbolagen komma på plats, så att  du kan köpa biljetter från alla tågbolag  i en och samma app eller webbplats  och lätt kan boka en direktbiljett via  olika operatörer, precis som det redan  fungerar för flyget.
→ Vi vill ge kommissionen i uppdrag att  upphandla en vagnpool, så att alla  tågbolag kan dela på risken att starta  nya tåglinjer eller utveckla  vagnmodeller. I dag är trösklarna höga,  inte minst för nya nattågslinjer.
→ Försäljningen av nytillverkade bilar  och lastbilar som går på fossila  bränslen måste stoppas så snart som  möjligt. Vi vill även ta bort undantagen  för lyxbilar som finns i den här EU-  lagstiftningen.
→ Tempot i omställningen i sjöfarten ska  höjas genom ökade krav på att minska  utsläppen från fartygen samt utbyggd  laddinfrastruktur i Europas hamnar.  Vidga EU:s lagstiftning om detta till  fler hamnar och till att även inkludera  mindre fartyg.
→ Vi vill utvidga utsläppshandeln till att  inkludera även mindre fartyg samt fler  typer av utsläpp från både flyg och  sjöfart, då klimatavtrycket från dessa  transportslag är mycket större än  enbart från koldioxidutsläpp.
→ Fler ska kunna och vilja ta cykeln eller  gå istället för att ta bilen. Vi behöver  förbättra möjligheterna för gång och  cykel i EU, bland annat genom att öka  säkerheten i infrastrukturen genom  gemensamma standarder och införa  rätt att ta med cykel på tåg.13
→ EU ska arbeta aktivt för hållbarare  transport i städer, med minskad  bilism, bättre kollektivtrafik och en  stad byggd för cyklister och  gångtrafikanter. Detta bidrar också  till ökad livskvalitet och bättre hälsa.
→ Vi vill fortsätta kunna använda  hållbart producerad biogas med  skattebefrielser utan att motarbetas  av EU-regler.
→ Fler ska ha möjlighet att uppleva  Europa med tåg. Därför ska Interrail-  systemet bli billigare och bättre för  de resande.

En europeisk energiomställning med effektivisering och förnybart i fokus
Under de senaste åren har höga  energikostnader drabbat inte minst  Europas fattigaste hushåll. Det är en  effekt av fossilt beroende, Putins  invasionskrig mot Ukraina och en  europeisk energipolitik som gått i otakt.  Tillgången på billig förnybar energi har  varit för låg, och då har beroendet av dyr  fossil gas på ett avgörande vis kunnat  påverka elräkningen.  Vi vill ställa om från fossilt till förnybart.  EU måste höja ambitionerna i  energipolitiken, ta bort fossila  subventioner, öka utbyggnadstakten av  sol och vind och energieffektivisera hela  samhället. Det handlar både om att  designa energimarknaderna så att det  alltid ska vara lönsamt att investera i det  förnybara och om att omedelbart stänga  dörren för energiberoendet från  diktaturer.  Det ska vara lätt för den enskilde att delta  i energiomställningen, där din rätt att  dela den energi du producerar med andra  ska vara självklar. EU:s fonder ska  användas för att stötta hushåll som inte  själva har råd att bryta beroendet av fossil  gas eller en renovering som markant kan  sänka uppvärmningskostnaderna. Den  gröna energiomställningen innebär att ge  alla rätt till grön och billig energi.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Fasa ut fossil energianvändning i EU  och skapa ett stabilt, 100 procent  förnybart energisystem i EU 2040, som  är välfungerande och tillgängligt för  hela EU:s befolkning.
→ Det ska vara lätt att  energieffektivisera, att välja förnybar  energi och att producera sin egen  energi. Förnybar energi producerad  inom EU ska konkurrera ut import av  fossil energi från diktaturer.
→ Osäkra och föränderliga  energimarknader med tidvis höga  energipriser har särskilt drabbat EU:s  fattigaste invånare. Vi vill motverka  energifattigdom, bland annat genom  att EU:s fonder särskilt ska användas  för att sänka energikostnaderna för de  som har sämst möjligheter att betala  el- och energiräkningen, eller till att  stötta renovering för  energieffektivisering.
→ Regleringen av energimarknaderna  inom EU ska ge en prissignal för att  ställa om till förnybart och göra det  lönsamt att energieffektivisera.  Samtidigt måste energipriserna vara  mer förutsägbara för hushållen  jämfört med den osäkra situation som  funnits i Europa under de senaste  åren.
→ Vi vill stärka lagstiftningen mot  manipulation av energimarknaderna,  till exempel genom att reglera  algoritmhandel, stoppa insiderhandel  och skapa transparens kring hur olika  aktörer agerar på energimarknaderna.  Vi ska ställa minst lika hårda krav på  energibolagen som vi ställer på  bankerna.
  → Framtiden är förnybar – och  havsbaserad vindkraft är en av de  viktigaste lösningarna. Regulatoriska  hinder för utbyggnaden av förnybar  havsbaserad energiproduktion måste  tas bort, vilket bland annat handlar om14  att det ska bli tydligare vad som gäller  för havsbaserad vindkraft som byggs  utanför ekonomisk zon.
→ EU bör fortsätta höja ambitionerna  kring vilken typ av energi som ska  anses som förnybar och även vilken  energi som helt ska stoppas. EU bör  höja ambitionen vad gäller utbyggnad  av fjärrvärme- och elkraftnät, sol- och  vindenergi, förnyad fjärrvärme, samt  energilager. Vi vill förbjuda förbränning  av palmolja och av torv inom hela EU.
→ Vilka energislag som  medlemsländerna väljer att investera i  är en nationell kompetens. Kärnkraft  ska inte klassas som förnybart inom  Förnybartdirektivet och inte heller bör  brytning av uran klassas som en  kritisk råvara inom den lagstiftning  som nu tas fram inom EU.
→ Energieffektivisering är avgörande för  att bryta beroendet av fossil energi,  förverkliga ett förnybart system och  minska vanliga människors  uppvärmningskostnader.  Målsättningarna i EU:s  energieffektiviseringsdirektiv måste  bli bindande för alla medlemsländer  och principen om energieffektivisering  först måste få genomslag i all relevant  EU-lagstiftning.
→ Energieffektivisering och direkt  elektrifiering är de enskilt viktigaste  lösningarna när EU ska ställa om till  ett förnybart system, och de måste  därför prioriteras över andra, mindre  effektiva lösningar. Dock behöver  elektrifiering kompletteras med grön  vätgas och fossilfria syntetiska  bränslen i de sektorer som är mycket  svåra eller väldigt dyra att elektrifiera,  som till exempel godsfartyg och vissa  industriella processer. Det är viktigt att  grön vätgas och syntetiska bränslen  produceras med additionell, förnybar  el, och att dessa bränslen används där  de mest behövs, eftersom de under en  lång tid framöver kommer fortsätta  vara en bristvara, och är mycket  mindre effektiva än direkt  elektrifiering.
→ Det gemensamma utträdet ur  energistadgefördraget för EU:s  medlemsländer, som aviserats, måste  ske så fort som möjligt. Avtalet  skyddar investeringar i fossil energi  och hotar därför den gröna  omställningen.
→ EU:s energisystem ska inte vara  beroende av import från diktaturer,  vilket den senaste energikrisen visat  tydligare än någonsin. Nord Stream 2  ska stoppas permanent och beroendet  av rysk energi hävas, inklusive  beroendet av ryskt uran för europeiska  kärnkraftverk. EU borde ha stoppat all  rysk energiimport omedelbart när  Ryssland invaderade Ukraina.

En cirkulär ekonomi inom planetens gränser
Sex av nio av de planetära gränserna har  överskridits. Dagens ekonomiska system  innebär ständigt ökande efterfrågan på  begränsade naturresurser och genererar  mer och mer avfall, samtidigt som vanligt  förekommande kemikalier leder till ett allt  större problem med infertilitet hos  människor. Vi måste styra om vår  ekonomi och resursanvändning till en  som tillgodoser behoven både för  människor idag och för kommande  generationer.  Vi vill därför ställa om till en cirkulär  ekonomi, en ekonomi där produkter och  material ska återanvändas och återvinnas  i så stor utsträckning som möjligt så att  behovet av uttag av nya råvaror ur  jordskorpan minimeras. Om det ska vara  möjligt behövs tydlig politisk styrning, till  exempel med bindande mål på EU-nivå  kring återvinning av kritiska råmaterial,  batterier och förpackningar. Därför vill vi  se ökade krav på återvinning och  återanvändning, men också att vi  förlänger livslängden på de varor och  prylar som vi har i våra hem.  Jakten på kritiska råvaror ökar trycket på  att anlägga nya gruvor och exploatera  orörda naturområden, inte minst för att15  bryta beroendet av auktoritära stater och  öka EU:s självförsörjningsgrad. Vi säger  inte nej till nya gruvor eller industrier,  men vi säger nej till gruvor och industrier  om mänskliga rättigheter inte  respekteras, gruvor och industrier i  känsliga naturområden och gruvor som  påverkar urfolk och minoriteter negativt.  Priset på kläderna vi kan köpa i butik  motsvarar inte insatsen. Varken när det  kommer till arbetsförhållandena i  textilindustrin eller miljö- och  klimatkonsekvenserna av produktion och  konsumtion. För att klara klimatmålen  måste vi konsumera mycket mindre och  mer hållbart. Men ansvaret för denna  omställning kan inte bara ligga på  individnivå, vi måste få på plats  lagstiftning som sätter upp ramar och  riktlinjer för hur textilsektorn ska ställa  om för att bli cirkulär och hållbar.  Inom få andra sektorer är de globala  klyftorna så tydliga som i textilsektorn.  Arbetare och samhällen i  utvecklingsländer som Bangladesh och  Indien tar smällarna för vår  överkonsumtion. Idag saknas lagstiftning  som reglerar industrins  resursanvändning och effekter på miljö,  klimat och mänskliga rättigheter. Det  saknas också minimikriterier för textiliers  hållbarhet i EU-lag. Dagens system är som  bäddat för slit och släng, där kvinnor i  fattiga länder står för den verkliga notan.  Vi måste få på plats lagstiftning och  incitament för textilindustrin som hjälper  oss att bryta med konsumtionssamhället  och som sätter miljö och social rättvisa  först.  Det måste också vara lätt att göra rätt. Du  ska alltid ha rätt att reparera din  diskmaskin, läsplatta eller mobiltelefon.  Att reparera ska vara billigare än att köpa  nytt. Fullständig information om en  produkts påverkan på både miljön,  klimatet och de mänskliga rättigheterna  ska alltid vara lättillgänglig.  Ett samhälle som är ekologiskt hållbart är  ett samhälle där vi minimerat  plastanvändningen och förbjudit farliga  kemikalier. Det är ett samhälle där  politiken tagit stort ansvar inom hela EU  och satt gemensamma miniminivåer för  att få bort de största miljöbovarna,  sanktioner mot den som fuskar eller  bryter mot reglerna och där det är både  lätt och ekonomiskt varsamt mot  plånboken att göra rätt.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Justera styrmedel på ett sätt som  stärker den cirkulära ekonomin. Vi  behöver mer återvinning,  återanvändning och gemensamt  användande av varor och tjänster.
→ Produkter på EU:s inre marknad måste  vara hållbara genom hela värdekedjan.  Därför vill vi sätta höga minimikrav på  hållbarhet på alla produkter på EU:s  marknad. Detta kommer också att  driva på omställningen till hållbara  produkter utanför EU:s gränser.
→ Alla varor i EU ska alltid ha  lättillgänglig information om innehåll,  klimatpåverkan och ursprung samt  om hur reparation och återvinning går  till. Du som konsument ska alltid ha  rätt att reparera. Reparation ska vara  standard istället för att få en  nyproducerad vara när till exempel din  diskmaskin, mobiltelefon eller ditt  kylskåp går sönder inom garantitiden.  Möjlighet till reparation ska finnas  även efter garantitiden. Dessutom vill  vi att garantitiden utökas. Det ska  aldrig vara dyrare att reparera än att  köpa nytt. Det ska vara förbjudet att  tillverka produkter som konstrueras  för att gå sönder i förtid.
→ Oberoende reparatörer ska stärkas,  instruktioner, ritningar och  reservdelar som krävs för att reparera  måste göras fritt tillgängliga för att  gynna fler reparationer.
→ Konsumenterna ska alltid kunna lita  på miljöpåståenden. Därför måste  arbetet mot greenwashing fortsätta,  bland annat genom förbud mot  vilseledande och felaktiga påståenden16  om miljömässighet. Därtill vill vi ställa  krav på att alla miljömärkningar ska  ha vetenskapligt stöd.
→ Vi vill säkerställa att all gruvdrift och  alla beslut om gruvor följer EU:s och  nationell miljölagstiftning och  respekterar samers rättigheter.  Gruvnäringen ska inte få särskilda  undantag från naturvårdsdirektiven  eller från ramdirektivet för vatten.
→ Öka kraven på återvinning av kritiska  råmaterial, bland annat gällande  litium, för att skapa en mer cirkulär  ekonomi och begränsa behovet av nya  gruvor och uttag av jungfruliga  resurser. Kritiska och strategiska  mineraler behöver användas och  prioriteras effektivt för att stötta en  hållbar utveckling inklusive en  effektivare användning av  fordonsflottan.
→ Vi vill höja kraven på återvinning av  förbrukade batterier: minst 80 procent  av alla batterier i datorer,  mobiltelefoner och bilar ska vara  insamlade 2030 inom hela EU. För att  nå insamlingsmålet ska ett EU-  gemensamt pantsystem införas.
→ Vi vill bryta plastberoendet i ekonomin  och minska utsläppen av mikroplaster  drastiskt. Vi vill se konkreta mål för att  minska utsläpp av mikroplaster och  förebyggande åtgärder för att uppnå  dessa, som till exempel stärkt  lagstiftning på EU-nivå mot onödiga  engångsartiklar, skarpa krav när det  kommer till design av produkter som  innehåller plast, och stora satsningar  på återbruk. All ny plast ska vara  spårbar och återvinningsbar och  plastföretag ska ha producentansvar  för all ny plast på marknaden.
→ EU:s kemikalielagstiftning brister i  både ambitionsnivå och  genomförande. Genom en stärkt  lagstiftning ska alla farliga kemikalier  fasas ut, och skarpa gruppvisa förbud  mot de värsta införas. Därtill behövs  transparens och spårbarhet av  använda kemikalier i alla sektorer,  utökade åtgärder för riskkontroll,  bättre marknadskontroll av  importerade produkter, samt förbud  mot att exportera kemikalier som inte  får användas inom EU. PFAS-ämnen  ska förbjudas i alla  konsumentprodukter.  Försiktighetsprincipen måste vara en  utgångspunkt för riskbedömningar  och tillåtna halter måste sänkas  drastiskt.
→ Textilsektorn är den sektor som har  det fjärde största klimatavtrycket  inom EU - men trots det är den i stort  sett oreglerad. Vi vill se skarpa krav för  textilproduktion som reglerar mängd  återvunnet och återvinningsbart  material, samt säkerställer att  produkter är giftfria och har lång  livstid. Vi vill införa ett förbud mot  förstöring av oanvända och osålda  kläder, kräva att företag har ansvar för  det avfall de producerar, samt införa  bindande mål för minskad  resursanvändning. Vi vill öka kraven  på modeindustrin och textilföretagen  så att exploateringen av textilarbetare  stoppas.
→ Politik för ökad återvinning ska alltid  respektera avfallshierarkin och  prioritera återanvändning, samt styra  mot materialåtervinning och ska inte  tillåta att material som kan  återanvändas bränns upp.
→ Öka finansiella stödet till forskning  och innovation för mer hållbara  produkter och industriella processer i  EU, till exempel mer effektiva  återvinningsprocesser och batterier  som kräver färre kritiska råmaterial.
→ Främja skapandet av hållbara  industriella värdekedjor i EU, särskilt i  strategiska sektorer så som  halvledare, som skapar jobb, främjar  den gröna omställningen, ökar EU:s  motståndskraft mot globala kriser och  skapar värdekedjor med tredjeländer  som bidrar till mindre utsläpp och  bättre arbetsvillkor även utanför EU:s  gränser.


DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER

Demokrati och skydd av rättsstatens principer
EU är grundat på gemensamma  demokratiska värden, och ska vara en  kraft för mänskliga rättigheter och  demokrati, både i och utanför unionen. I  flera medlemsländer undergrävs den  oberoende rättsstaten, med politiskt  kontrollerade domstolar och medier.  Demokrati, yttrandefrihet,  organisationsfrihet, pressfrihet och  rättsstatsprincipen är värden som vi inte  kan ta för givna, och som måste försvaras.  Oberoende och fria medier är tillsammans  med ett starkt civilsamhälle centralt för  vår demokrati, och en förutsättning för att  alla på lika villkor ska kunna vara med  och utforma vårt gemensamma samhälle.  Såväl politiska aktivister som journalister  hotas, förföljs och utsätts för snåriga  juridiska processer i syfte att  underminera deras arbete. Politiskt  kontrollerade medier används som  propagandaverktyg för att försvaga EU  och urholka våra demokratiska  grundprinciper.  Den tekniska utvecklingen går snabbt och  bidrar till att allt mer information flödar  mellan länder, företag och andra aktörer i  samhället. Teknisk utveckling bidrar till  innovation och kan leda till stora  samhällsförbättringar. Samtidigt innebär  den snabba utvecklingen utmaningar för  skyddet av grundläggande rättigheter,  som den personliga integriteten och  pressfriheten. Rätten till dataskydd måste  säkerställas i all EU:s politik, och  otillbörlig övervakning av privat  kommunikation måste motverkas.  Artificiell intelligens, AI, är ett tekniskt  område där den globala utvecklingen går  snabbt och som har stor potential,  samtidigt som den innebär stora risker  för den personliga integriteten och  diskrimineringsskyddet. Därför har EU-  kommissionen under mandatperioden  tagit initiativ för att reglera vissa  särskilda AI-system som bedöms som  särskilt riskfyllda i relation till bland  annat mänskliga rättigheter och  demokrati. Vi vill se en AI-lagstiftning på  EU-nivå som både främjar innovation och  förbjuder missbruk av känslig teknik.  Miljöpartiet vill att EU ska vara en röst i  världen för demokrati och mänskliga  rättigheter. Då måste vi agera mot  medlemsländer som kränker  demokratiska värden, stötta  civilsamhället och de fria medierna,  skydda den fria konsten och kulturen  samt garantera medborgarnas  integritets- och rättighetsskydd.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi står upp för rättsstatens principer  och värnar det demokratiska  samhället. Medlemsländer ska inte  ostraffat kunna bryta mot våra  demokratiska värden och rättsstatens  principer – länder som gör detta ska  sanktioneras, genom till exempel  minskade eller indragna ekonomiska  stöd. Överträdelseförfaranden ska  inledas mot de länder som inskränker  de medborgerliga fri- och  rättigheterna. Därtill ska tidigare  överträdelseförfaranden utvärderas för  att säkerställa effektiviteten.
→ Vi vill värna press- och mediefriheten i  hela EU. Mediebolag under politisk  kontroll undergräver både  mediefriheten och snedvrider den inre  marknaden. Vi vill att EU-stöd endast  ska ges till oberoende och fria medier.  Mediebolagens ägarstrukturer och  finansiärer ska vara offentligt  tillgängliga, och krafttag ska tas mot  oligarkiska ägarstrukturer.
→ EU ska kraftigt försvåra strategiska  stämningar mot journalister i syfte att  underminera pressfriheten, och  Europol ska få utökade möjligheter att  tillsammans med medlemsländerna  undersöka brott mot journalister.18
→ För oss är det centralt att stärka  civilsamhället och kultursektorn.  Dessa sektorer spelar en avgörande  roll i att bygga och främja  demokratiska värden i  medlemsländerna. Vi vill se ökade  resurser till att stärka civilsamhället,  och att särskilt stöd ska öronmärkas  till organisationer som arbetar med  lika rätt och jämställdhet.
→ Kulturutövares upphovsrätt ska  stärkas. EU:s upphovsrättspolitik ska  främja kulturskapande och bidra till  ett rikt kulturutbud, med bättre  ekonomiska villkor för kulturutövare.
→ Fristadskonstnärsmodellen, som ger  förföljda konstnärer möjlighet att  verka i trygghet, ska garanteras  tillräckligt finansiellt stöd.
→ Det är av stor vikt att skydda den  personliga integriteten. EU ska inte  ägna sig åt massövervakning av sina  medborgare och deras privata  kommunikation. Den grundläggande  rätten till integritet ska skyddas, både  på nätet och offline. Rätten att  kommunicera utan att företag eller  stater kan se privata meddelanden  måste skyddas på internet.  Övervakning kan dock vara nödvändig  för att bekämpa allvarliga brott och  avvärja terrorhot. I de fallen ska  övervakningen vara förenlig med  rättsstatens principer.  Rättssäkerhetsgarantier för den som  övervakas måste säkerställas. Därtill  ska EU:s kompetens för cybersäkerhet  stärkas.
→ EU ska kunna garantera att  medborgarnas personuppgifter  skyddas innan personuppgifter förs  över till tredjeländer. EU-  medborgarnas insyn och tillgång till  den information som myndigheterna  samlar in om dem måste säkerställas.
→ Vi vill även att rätten att få material på  sig själv nedtaget från internet ska  stärkas. Det ska vara enkelt för den  som vill få material på sig själv  nedtaget, att veta hur man ska gå  tillväga. Internet-plattformarna måste  kunna erbjuda effektiva alternativ för  nedtagning som säkerställer att  materialet snabbt kan plockas bort.
→ EU ska säkerställa att AI inte kan  utnyttjas av stater för omfattande  massövervakning, till exempel genom  att förbjuda användning av  ansiktsigenkänningsteknik för att  övervaka individer på allmän plats. EU  ska ställa krav på att stater och  företag analyserar hur skyddet av  grundläggande fri-och rättigheter kan  påverkas före varje användning av  riskabla AI-system. Analyserna ska  registreras i en EU-databas.
→ Vi vill att EU ska ställa krav på den  som använder teknik som på ett  trovärdigt och vilseledande sätt gör  det möjligt att imitera fysiska  personer i bild och video (så kallade  “deep fakes”). Det handlar exempelvis  om att tydligt ange att materialet har  manipulerats.


EU:s framtid
Miljöpartiet ser positivt på samarbetet  inom EU och vill se ett starkt EU.  Miljöpartiet vill förändra, förbättra och  demokratisera EU, för en union bättre  rustad att möta och hantera både dagens  problem och morgondagens utmaningar.  Vi vill se ett EU där rätt beslut fattas på  rätt nivå, där medborgarna garanteras  insyn och kan påverka EU:s beslut.  Möjligheten att utkräva ansvar ska vara  stark, och offentlighetsprincipen och  meddelarfriheten efter svensk modell ska  gälla i hela EU.  EU grundades för att främja demokrati  och mänskliga rättigheter. Därför ska EU  också fungera på ett demokratiskt och  öppet sätt. EU-systemet är komplicerat  och svårbegripligt, med bristande regler  om insyn i beslutsprocesser och  krångliga vägar för medborgare som vill  påverka politiken. Ofta upplevs EU som  långt ifrån medborgarna och deras  vardag. Ett mer demokratiskt och  transparent EU är nödvändigt för att  förbättra medborgarnas möjligheter att19  påverka och utkräva ansvar av EU:s  politiker.  Mutskandaler inom EU har visat att  unionen inte är immun mot  påverkansförsök och korruption. Skyddet  av unionen måste stärkas. Det är  medborgarnas intressen som ska styra  EU – inte tillgången till ekonomiska  resurser.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill förbättra beslutsfattandet inom  unionen och stärka insynen. För att  garantera att det demokratiska  beslutsfattandet fungerar måste EU  förbättra insynen i  lagstiftningsprocesser och  institutioner. EU-parlamentets  lagstiftande roll ska stärkas –  parlamentet ska ha rätt att lägga fram  lagförslag och ska ha  medbestämmanderätt i fler frågor.
→ Enskilda medlemsländer ska inte  kunna hålla politiska frågor gisslan  genom att blockera dem. Utrikes- och  säkerhetsfrågor ska beslutas med  kvalificerad majoritet, i synnerhet när  EU ska enas om uttalanden om  mänskliga rättigheter eller sanktioner.  Det ska ställas krav på att  medlemsländernas ståndpunkter  offentliggörs.
→ Offentlighetsprincipen och  meddelarfriheten ska vara lag i hela  EU. EU ska ställa tydliga krav på att  den som straffar visselblåsare ska  föreläggas att betala kännbara böter  eller viten.
→ Vi vill öka medborgarnas och  civilsamhällets inflytande. Vem som  har inflytande över EU:s  beslutsprocesser ska inte avgöras av  ekonomiska resurser. Civilsamhället  och folkrörelsernas möjlighet att delta  i lagstiftningsprocessen ska stärkas,  genom oberoende observatörer och en  garanterad rätt till tillgång till  dokument. Civilsamhällets  organisationer ska också ha möjlighet  att ta del av finansiering från EU, utan  att finansiella medel måste gå via  nationella myndigheter.
→ Vi vill stärka medborgarnas möjlighet  att påverka EU:s politik genom  medborgarinitiativ – det ska inte  finnas någon begränsning i antal  initiativ per år, och förslagen ska  likställas med annan typ av  lagstiftning och tas upp till  omröstning i EU-parlamentet.  Kommissionen ska vara bunden till  att presentera lagstiftning baserat på  medborgarinitiativ som parlamentet  ställt sig bakom. Vi vill också se över  möjligheten till EU-omfattande  folkomröstningar i frågor som är  särskilt viktiga för alla EU-  medborgare.
→ För att fler ska få vara med och  påverka unionen vill vi sänka  rösträttsåldern för val till EU-  parlamentet till 16 år. Medborgarna bör  också få mer att säga till om när det  gäller vem som väljs till ordförande för  EU-kommissionen.
→ Vi måste garantera EU:s oberoende.  EU:s politiker ska värna medborgarnas  och väljarnas intressen. Det får inte  finnas några misstankar om att  politiker och partier i EU i själva verket  går skurkstaters eller storföretags  ärenden. Utländsk finansiering av  såväl nationella som europeiska  partier ska förbjudas, och kraven på  kontroll och transparens skärpas. Det  ska vara tydligt för medborgarna vem  som finansierar politisk annonsering  och ger kampanjbidrag till politiker.
→ Alla möten mellan EU:s politiker och  lobbyister, intresseorganisationer och  andra som försöker påverka EU:s  lagstiftningsarbete ska offentliggöras  – såväl i EU-parlamentet och EU-  kommissionen som ministerrådet.
→ EU:s politiker ska inte kunna ha vilka  sidoinkomster som helst vid sidan av  sitt politiska uppdrag. Tydligare krav20  på finansiella deklarationer och  kännbara sanktioner för att förhindra  jäv måste genomföras. Politiker som  bryter mot uppförandekoder och regler  ska alltid sanktioneras och med  kraftfullare repressalier än i dagsläget.  Vi vill också införa en karenstid så att  politiker inte kan gå direkt från sina  politiska uppdrag till att bli  lobbyister.


Högre utbildning och forskning – politik för livslångt lärande
Forskning, utbildning och innovation är  avgörande för vår gemensamma framtid.  Det är här vi hittar nya lösningar till  dagens och framtidens problem. Vi  behöver starka universitets- och  innovationsmiljöer för att svara upp mot  de samhälleliga utmaningar vi står inför.  EU:s forskningsprogram Horisont Europa  är ett av de viktigaste verktygen för att  samverka internationellt kring forskning  och innovation. Internationell rörlighet av  kompetens, livslångt lärande och  samarbete mellan universitet, industri  och offentlig sektor ger effekter på hela  samhället och de liv vi lever. Vi vill att EU  och medlemsländerna fortsätter utveckla  sätt att stärka möjligheter till  utlandsstudier, kulturutbyten och  kompetensförstärkning genom bland  annat Erasmus +.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Utveckla EU:s studentutbytesprogram  Erasmus och utbytesprogrammen för  unga som inte studerar på högskolan.
→ Vi vill att en högre andel av EU:s  budget bör avsättas till forsknings-  och innovationsprogrammet Horisont  Europa som riktas mot områden som  klimat, energi och mobilitet.
→ Vi vill se en klimatsäkring av EU:s  forsknings- och innovationspolitik.  Nationella och europeiska  forskningsprogram bör utformas så  att de bidrar till att lösa vår tids  största utmaningar: klimatkrisen och  artdöden.
→ Studenter står ofta i första linjen i  kampen för demokrati och mänskliga  rättigheter, men förföljs på många håll  i världen av den egna regimen. Både i  form av fängsling och uteslutning från  studier. Vissa europeiska länder  erbjuder redan idag studenter som  förföljs en fristad för fortsatta studier  och aktivism, men ett samlat grepp  behövs på EU nivå för att kunna  erbjuda fler platser och bättre språklig  och akademisk matchning. Därför vill  vi verka för att införa ett gemensamt  “Students at risk” program på  europeisk nivå.


Ett jämställt och feministiskt Europa
Jämställdhet är ett av EU:s mål och en av  unionens grundläggande principer. Vi vill  se ett EU som driver en grön, feministisk  politik och som är solidarisk med länder  utanför EU, men som också säkerställer  kvinnors och flickors rättigheter i alla  unionens medlemsländer.  Samtidigt är jämställdheten och kvinnors  rättigheter under attack i hela EU.  Konservativa partier vill vrida klockan  tillbaka och inskränka de rättigheter som  kvinnorörelsen har kämpat för i  århundraden. Aborträtten är hotad i  många medlemsländer och i flera andra i  princip icke-existerande. I Polen hindras  civilsamhällesorganisationer från att  besöka skolor och ge elever  sexualundervisning, och i många  medlemsländer är tillgången till  preventivmedel begränsad. När allt fler  länder i Europa inskränker reproduktiva  rättigheter, måste vi fortsätta stå upp för  aborträtten och öka våra insatser för att  säkerställa full tillgång till abort och  reproduktiv hälsa i hela EU.  Könsbaserat våld och trafficking ökar i EU.  I spåren av COVID-19 pandemin, Rysslands  anfallskrig i Ukraina och andra globala  kriser har kvinnor och flickors utsatthet i21  Europa ökat. Vi kan aldrig acceptera att  våld mot kvinnor förekommer och ökar –  EU behöver vidta alla tillgängliga åtgärder  för att könsbaserat våld kriminaliseras i  hela EU, att skyddet av och stödet till  brottsoffer stärks och att förövarna ställs  inför rätta för sina brott.  Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Vi  verkar för ett intersektionellt  jämställdhetsperspektiv i EU:s politik, där  kampen för jämställdhet går hand i hand  med kampen för HBTQI-personers  rättigheter och mot rasism och  diskriminering. Vi vet att jämställdhet  inte är en sidofråga – det är en  angelägenhet för alla unionens  medborgare, och en fråga som måste  integreras i alla politikområden.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi måste garantera rätten till abort i  hela EU. Abort ska inte betraktas som  enbart en hälsofråga – rätten till abort  är så mycket mer. Vi vill att rätten till  abort ska betraktas som en  rättighetsfråga, och säkerställa denna  rätt i hela EU genom att lägga till  rätten till abort i EU:s grundfördrag  eller i rättighetsstadgan.
→ Vi vill att förbud mot eller begränsning  av aborträtten ska betraktas som en  form av könsbaserat våld och  kriminaliseras på EU-nivå. Tillgången  till preventivmedel och rätten till  sexualundervisning och sexuell  jämlikhet ska försvaras och stärkas i  hela EU.
→ Tillgången till preventivmedel och  rätten till sexualundervisning och  sexuell jämlikhet ska försvaras och  stärkas i hela EU. EU ska ta fram en  EU-strategi för kvinnors hälsa, som  ska inkludera hur reproduktiva  rättigheter ska stärkas och skyddas i  EU:s medlemsländer.
→ Vi måste stoppa mäns våld mot  kvinnor och våld i nära relationer. Våld  och trakasserier förekommer överallt,  till exempel både i hemmet och på  arbetsplatsen. Sexuella trakasserier är  diskriminering och kan inte  accepteras. Ekonomiskt våld  begränsar kvinnors frihet i hela  Europa. EU måste stärka sitt arbete för  att motverka alla former av våld mot  kvinnor och våld i nära relationer,  samt göra mer för att förhindra  sexuella trakasserier, inklusive  trakasserier online.
→ Barn, unga, äldre och människor med  funktionsnedsättning ska skyddas  mot övergrepp och grooming, både  online och offline, bland annat genom  ökade krav på internetplattformar att  motverka spridning av sexuellt  material där barn exploateras, och att  plocka ner brottsligt material.
→ Vi vill se en samtyckeslagstiftning i  alla medlemsländer och att sexuellt-  och könsbaserat våld ska vara  kriminaliserat i hela EU.
→ Vi vill stärka brottsoffers rättigheter  och tillgång till rättslig hjälp, och  förbättra statistikinsamling om  förekomsten av sexuella trakasserier  och övergrepp i alla EU:s  medlemsländer.
→ Vi vill se skärpta krav på arbetsgivare  och utbildningsamordnare inom EU,  för att med aktiva åtgärder arbeta bort  sexuella trakasserier och övergrepp på  arbetsplatser och skolor.
→ Vi vill ha en starkare reglering mot köp  av sexuella tjänster och  människohandel, och stärka  brottsoffers rättigheter. Trafficking  och sexuell exploatering ökar i Europa  och de flesta förövarna är EU-  medborgare. Arbetet på EU-nivå för att  bekämpa människohandel och  trafficking måste stärkas, exempelvis  genom bättre utbildningar för polis,  tulltjänstemän och skolpersonal för  att identifiera offer för  människohandel. Särskilt fokus bör  läggas på att upptäcka och identifiera  fall där kvinnor och barn utnyttjas.22
→ Skyddet och stödet till traffickingoffer  måste stärkas genom att säkerställa  att de har rätt till legal rådgivning,  psykologiskt stöd och coachning, för  att den som utsatts ska kunna  etablera sig och fungera i samhället.  Vid utredning och beslut om  uppehållstillstånd ska offrets  utsatthet och risken för återtrafficking  tas med i bedömningen.  Traffickingoffer bör kunna få  uppehållstillstånd av humanitära  skäl.
→ Köp av sexuella tjänster ska  kriminaliseras på EU-nivå enligt den  nordiska modellen, med särskild  tyngdpunkt på köp av sexuella  tjänster från traffickingoffer, oavsett  om köparen är medveten om att den  som de köper en sexuell tjänst av är  ett traffickingoffer. Brister i  lagstiftningen som leder till ett sämre  skydd mot sexuell exploatering och  människohandel för barn ska täppas  till.
→ Jämställdhetsintegreringen behöver  stärkas. Ett jämställt samhälle kräver  jämställda resurser. All EU-lagstiftning  ska innehålla ett  jämställdhetsperspektiv och EU:s  budget ska jämställdhetsintegreras.  Institutionerna ska främja och  säkerställa att jämställdhet integreras  i både det generella budgetarbetet,  men också vad gäller investeringar i  den gröna omställningen och andra  stora investeringsprogram.
→ Vi vill se mer öronmärkta resurser för  att främja jämställdhet globalt och  öka stödet till  civilsamhällesorganisationers arbete  med jämställdhet. Såväl lagstiftning  som budget ska ha tydliga mål om  jämställdhet, som kontinuerligt ska  följas upp och utvärderas.


Starkare skydd mot diskriminering
Den utbredda diskrimineringen och det  ojämna skyddet mot diskriminering  innebär att EU i praktiken har första och  andra klassens medborgare, där vissa har  skydd genom nationell lagstiftning och  andra saknar rättsligt skydd från orättvis  och diskriminerande behandling. Detta  påverkar såväl den fria rörligheten som  EU-medborgares förutsättningar att  kunna leva sina liv utan att utsättas för  diskriminering.  En av fem EU-medborgare har utsatts för  diskriminering. Hatet, hoten och våldet  ökar mot HBTQI-personer i EU. Ett antal  EU-länder erkänner inte samkönade  föräldraskap. Det leder till att samkönade  föräldrar och deras barn inte kan åtnjuta  sina rättigheter på lika villkor som alla  andra. Hatet och hoten ökar också mot  andra marginaliserade grupper, som  personer som rasifieras,  funktionshindrade och  minoritetsgrupper.  Samerna är Europas enda erkända  ursprungsbefolkning. Samerna har en  folkrättslig rätt att bevara och utveckla  sin kultur och identitet och att delta i  utvecklingen av kulturlivet och samhället  i stort. Samtidigt är skyddet för samernas  rättigheter hotat. Sverige får regelbundet  kritik från Europarådet och FN för att  samers rättigheter kränks eller inte  skyddas i tillräckligt stor utsträckning. EU  kan och måste göra mer för att  säkerställa ett starkare skydd.  Romer är Europas största och mest  gränsöverskridande minoritet. Romer  diskrimineras och kränks varje dag runt  om i EU:s medlemsländer. EU måste ta  krafttag för att säkerställa icke-  diskriminering och lika rättigheter för  romer i hela EU. Romers rättigheter måste  säkerställas vid varje förhandling om  villkoren för nya medlemmar i EU.  Miljöpartiet vill se ett heltäckande skydd  mot diskriminering i hela EU, och  kraftfulla insatser för att minska  diskrimineringen i medlemsländerna. Alla  barn ska ha rätt till sina föräldrar, skyddet  mot diskriminering oavsett  diskrimineringsgrund måste stärkas och  EU:s urfolk, samerna, måste skyddas. EU  ska gå före genom att säkerställa att EU:s23  egna institutioner är representativa och  fria från diskriminering.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi kommer stå upp för HBTQI-personer  och regnbågsfamiljers rättigheter.  Regnbågsfamiljer ska ha fullvärdiga  rättigheter och samkönat  föräldraskap ska erkännas i hela EU.  Skyddet mot hot- och hatbrott mot  HBTQI-personer ska stärkas i hela EU.  Vi måste stoppa våld i nära relationer.  Asylrätten för HBTQI-flyktingar ska  garanteras, bland annat genom att  säkerställa rättssäkra prövningar av  individuella skyddsskäl.
→ Vi vill göra diskriminering olagligt i  hela EU. EU:s medlemsländer måste  anta förslaget till  antidiskrimineringsdirektiv för att alla  ska skyddas från diskriminering,  oavsett diskrimineringsgrund. EU:s  strategi för antirasism måste  genomföras i alla medlemsländer.
→ Vi vill att medlemsländernas  jämställdhetsorgan, som bevakar och  motverkar diskriminering utifrån  diskrimineringsgrunderna, ska få  utökat mandat och resurser för att  kartlägga och motverka  diskriminering, samt för att bistå  brottsoffer som vill väcka talan i  domstol. EU:s byrå för grundläggande  rättigheter ska också få ett utökat  mandat och förstärkta resurser.
→ Vi vill att EU ska samla in mer  statistik för ökad jämlikhet.  Könsuppdelad statistik ska samlas in  och analyseras på EU-nivå, för att  bättre kunna vidta åtgärder för att  motverka könsdiskriminering i  unionen. EU ska också samla in  frivillig och anonymiserad  jämlikhetsdata, för att diskriminering  på andra grunder än kön ska kunna  mätas och bekämpas effektivt.
→ Vi vill öka mångfalden i EU:s  institutioner. Varje land ska nominera  två personer av olika kön vid  utnämningar till toppositioner inom  EU:s institutioner för att uppnå målet  om jämställd representation. Vi vill att  kvotering, incitamentmekanismer och  mentorskapsprogram tillämpas för att  öka representationen av  underrepresenterade grupper i EU  institutionerna i stort och  toppositionerna i synnerhet.
→ Vi vill stärka rättigheterna för EU:s  urfolk, samerna, och minoriteter. EU  ska vidta alla nödvändiga åtgärder för  ett fullt erkännande, skydd och  främjande av urbefolkningarnas  rättigheter, däribland till sin mark,  sina territorier och sina resurser. Alla  EU:s medlemsländer ska ratificera och  efterleva ILO:s konvention 169 om  ursprungsfolk och stamfolk.
→ Vi vill att EU kraftfullt och uthålligt  bekämpar diskriminering och  kränkning av romer i hela EU och att  romers rättigheter säkerställs i hela  EU. Vid förhandlingar om nya  medlemmar i EU ska romers  rättigheter säkerställas.


En migrationspolitik byggd på solidaritet
Aldrig förr har så många människor varit  på flykt i världen som nu. Krig och  konflikter ökar när kampen om de  otillräckliga resurserna hårdnar.  Klimatförändringarna skapar nya orsaker  till att människor måste fly. Samtidigt vill  många politiska partier göra det allt  svårare för utsatta människor att söka  skydd i EU. Asylsökande personer hotas  och trakasseras vid EU-ländernas gränser  och sätts i förvar under omänskliga  förhållanden. Förslag om att lägga EU:s  resurser på att bygga taggtrådsstängsel  vid EU:s yttre gräns och att straffa  hjälporganisationer som räddar  människor från drunkning har blivit  vardag i politiken. Mänskliga rättigheter  kränks dagligen vid EU:s gränser och  asylrätten är allvarligt hotad.  År 2022 dog över 2 000 människor på  Medelhavet. Det är en skam och en24  humanitär katastrof som inte kommer att  försvinna när länder bygger allt högre  murar och försämrar villkoren för dem  som kommit hit.  Rätten att söka asyl är en mänsklig  rättighet som Miljöpartiet alltid kommer  att fortsätta försvara. Mottagandet av  ukrainska flyktingar har visat att en  annan migrationspolitik är möjlig inom  EU. Den stora solidaritet, medmänsklighet  och goda samarbete som EU-länderna har  visat under Rysslands krig mot Ukraina  måste vara vägledande för utformningen  av det nya gemensamma asylsystemet.  Medlemsländerna behöver enas om en  human och rättssäker migrationspolitik  som ställer krav på ett värdigt  mottagande och att grundläggande  rättigheter säkerställs. Alla EU-länder ska  vara med och bidra. Fler måste få  möjlighet att återförenas med sina  familjer. Barn ska aldrig sättas i förvar.  EU måste satsa på att utöka sök- och  räddningsinsatserna och samarbeta med  ideella organisationer som räddar  människor på havet. EU bör utfärda  sanktioner mot medlemsländer som  bryter mot asylrätten. EU ska inte villkora  bistånd med hur länder hanterar  migrationsfrågor och avtal ska inte  skrivas med länder som kränker  mänskliga rättigheter.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill stärka asylrätten i EU. Vi arbetar  för ett humant och rättssäkert  asylsystem. Vi vill skapa fler lagliga  och säkra vägar in i EU för att söka  asyl. Vi vill att Sverige tillsammans  med andra EU-länder gör en  överenskommelse om att ta emot fler  kvotflyktingar. Alla medlemsländer  ska ta ansvar för att ta emot flyktingar  och så stor hänsyn som möjligt ska  tas till vilket land den asylsökande vill  söka asyl i. Skyldigheten att ta emot  flyktingar ska vara obligatorisk.
→ EU:s gemensamma asylsystem ska  säkerställa en rättssäker asylprocess  och goda mottagningsvillkor.  Medlemsländerna måste säkerställa  en rättssäker process och värdiga  mottagningsvillkor för alla som söker  skydd. EU ska inte skapa undantag  från denna skyldighet och människor  ska inte diskrimineras. De som har  särskilda behov måste identifieras  tidigt och få sina grundläggande  behov tillgodosedda.
→ Vi vill stärka rätten till  familjeåterförening. Rätten till  familjeåterförening ska gälla i alla  EU:s medlemsländer, oavsett vilken  skyddsgrund som ligger till grund för  uppehållstillstånd. Medlemsländerna  måste säkerställa effektiva metoder  för människor att återförenas med  sina familjer och minska de praktiska  hinder som finns. Vi vill också utöka  definitionen av familj för att tillåta  barn att återförenas med alla  familjemedlemmar inom EU när det är  barnets bästa, och för att säkerställa  regnbågsfamiljers rätt till  familjeåterförening.
→ EU och dess medlemsländer måste  öka sin kapacitet för att utföra sök-  och räddningsinsatser på Medelhavet.  Stödet och resurserna till  organisationer som räddar liv på  Medelhavet ska utökas.  Samordningen mellan EU,  medlemsländer och organisationer  måste förbättras. Medlemsländer ska  inte tillåtas att kriminalisera sök- och  räddningsinsatser.
→ Vi vill ålägga medlemsländerna att  etablera oberoende tillsynsorgan som  övervakar mänskliga rättigheter vid  EU:s gränser för att säkerställa att  medlemsländerna och EU:s gränsbyrå  Frontex respekterar mänskliga  rättigheter. Det är mycket viktigt att  de center för asylsökande som  etableras garanterar ett värdigt  mottagande och rättssäkra processer.
→ Förvar av barn måste förbjudas. Inget  barn ska sättas i ett låst boende utan  möjlighet att lämna detta. Förvar  utgör aldrig barnets bästa. Barn bör25  undantas från undersökningar  (screening-förfarandet) vid EU:s yttre  gräns, som i praktiken kommer att  leda till massförvar av asylsökande.
→ De som beviljas asyl ska få  permanenta uppehållstillstånd. Det är  särskilt viktigt för barn och  barnfamiljer. Även personer med  verkställighetshinder som inte kan  återvända till sina hemländer bör få  permanent uppehållstillstånd.
→ EU bör utfärda sanktioner, till exempel  i form av indraget finansiellt stöd, mot  medlemsländer som bryter mot  mänskliga rättigheter i hanteringen av  migration. “Push-backs”, alltså när  människor trycks tillbaka utan att få  söka asyl, får aldrig tillåtas. EU:s  ledare måste offentligt och tydligt  erkänna det som ett allvarligt problem  och agera när asylrätten kränks. De  uppgifter som framkommit om att  migranter trycks tillbaka med våld vid  EU:s gränser av Frontex, EU:s  gränsmyndighet, och enskilda  medlemsländer måste utredas  skyndsamt.
→ Vi vill säkerställa att alla avtal med  ursprungs- och transitländer vägleds  av mänskliga rättigheter. Avtal ska  inte skrivas med länder som kränker  mänskliga rättigheter inom  exempelvis kustbevakning och  gränshantering. EU bör säga upp  avtalet med Turkiet om att skicka  tillbaka asylsökande dit. EU-medel ska  inte gå till att stärka barriärerna för  asylsökande att nå Europa för att söka  asyl. EU ska inte tillåta att  medlemsländernas asylprocesser sker  i länder utanför EU istället för på  medlemsländernas eget territorium.
→ Bistånd och handelsavtal ska inte  användas som påtryckningsmedel för  att påverka hur länder hanterar  migrationsfrågor. EU:s gemensamma  utvecklingsbistånd ska inte användas  för att förhindra migration till EU.  Minskat bistånd och handelspolitiska  sanktioner mot länder som inte bidrar  till att minska migrationen till EU ökar  utsattheten för dessa länders  medborgare. EU:s bistånd ska bidra till  fred och hållbar utveckling och inte  utformas enligt medlemsländernas  egenintressen.


VÄRLDEN

Utrikespolitik, försvar och säkerhet
Den europeiska säkerhetsordningen är  under attack. Rysslands invasion av  Ukraina gör att säkerhetsläget försämrats  dramatiskt i vårt närområde. Ukraina, ett  demokratiskt land i Europa, har blivit  invaderat av det auktoritära Ryssland,  som försöker frånta ukrainarna sin rätt  till frihet och självbestämmande.  I detta läge ska EU agera i solidaritet med  de vars självständighet och demokratiska  fri- och rättigheter hotas. EU ska verka för  konfliktförebyggande och krisberedskap,  både inom och utom unionens gränser.  Putins krigföring har även resulterat i att  miljontals människor tvingats på flykt,  antingen inom Ukrainas gränser eller till  närliggande länder, däribland Sverige. Vi  ser hur geopolitiska spänningar har lett  till att bränsle- och matpriser stigit  globalt. Nu mer än någonsin behöver  världen kraftsamla för att tillsammans  möta utmaningarna. EU är vårt viktigaste  forum för internationellt samarbete.  EU ska vara en tongivande röst för folkrätt  och mänskliga rättigheter. Vi ska möta en  allt mer polariserad värld med  demokratiskt samarbete och  alliansbyggande. Vi ska försvara en  regelbaserad världsordning,  demokratiska normer, och principer med  grund i mänskliga rättigheter. Utrikes-  och säkerhetspolitiken ska vara jämställd  och inkluderande. Den ska fokusera på  konfliktförebyggande arbete,  fredsbyggande, resiliens, civilförsvar,  bistånd, fattigdomsbekämpning, rättvis  handel, medling och diplomati.26

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
  → Vi ska verka för att stärka EU:s roll i  konfliktförebyggande och  fredsfrämjande arbete.
→ I en tid av tillbakagång för kvinnors  fri- och rättigheter, såväl i Europa som  globalt, ska vi verka för att EU:s  utrikes-, försvars- och  säkerhetspolitik blir feministisk.  Jämställdhet och jämlikhet ska  integreras i alla beslut som fattas och  alla strategier och handlingar som  genomförs, på alla nivåer.
→ Det intersektionella tänkandet måste  stärkas i EU:s arbete och bli  vägledande i utformningen av  politiken, som ska motverka förtryck  och diskriminering, främja ökad  representation och kvinnors  rättigheter, samt säkerställa en rättvis  fördelning av resurser.
→ EU ska prioritera och öka sitt  samarbete kring att skapa resilienta  system och samhällen med god  beredskap för olika typer av  katastrofer, kriser och  omvärldshändelser.


Fred och konflikt
EU skapades som ett fredsprojekt, och det  ska unionen fortsätta vara. Samtidigt ska  EU vara en solidarisk aktör som stöttar  länder vars demokrati och  självständighet hotas av främmande,  auktoritär makt.  Det försvars- och säkerhetspolitiska  samarbetet i EU ska vara trovärdigt och  pålitligt. Att öka de försvarspolitiska  utgifterna i unionen har inget egenvärde,  om inte samarbetet också säkerställer att  EU:s medlemsländer kan spendera  mindre på exempelvis försvarsmateriel  var för sig, och samtidigt uppnå bättre  resultat.  I nuläget behöver EU:s medlemsländer  stärka sin försvarskapacitet på grund av  det säkerhetspolitiska läget och detta bör  EU bidra till. Samtidigt är det viktigt att  EU verkar för att minska de  säkerhetspolitiska spänningarna i  världen, så att vi i framtiden kan leva i en  fredlig samexistens som bygger på tillit  och samarbete, istället för vapenmakt.  EU:s utrikestjänst ska företräda de värden  som EU står för, inte enskilda  medlemsländers intressen.  Utrikestjänstens personalstyrka  reflekterar i dagsläget inte bredden av  mångfald som finns representerad bland  EU:s medborgare, därför måste rekrytering  och tillsättning av tjänster ses över.

Miljöpartiets prioriteringar kommande mandatperiod:
→ Rysslands anfallskrig mot Ukraina är  ett fruktansvärt brott mot folkrätten  och de mänskliga rättigheterna. De  som bär ansvaret för dessa brott  måste ställas till svars. Alla brott mot  internationell rätt, internationell  humanitär rätt och internationell lag  om mänskliga rättigheter i och i  samband med kriget i Ukraina måste  utredas.
→ Vi vill att en särskild tribunal för att  utreda och åtala de skyldiga bakom  Rysslands aggressionsbrott mot  Ukraina inrättas, med politiskt och  ekonomiskt stöd från  medlemsländerna.
→ I enlighet med FN:s  generalförsamlings rekommendation  ska EU stötta upprättandet av ett  internationellt register med  bevisföring över förluster och skador  på fysiska och juridiska personer,  samt omfattande, långvariga och  allvarliga skador på den naturliga  miljön och klimatet, inklusive bevis  för ekocid orsakat av Ryssland.
→ Vi måste fortsätta bistå Ukraina i  kampen mot Ryssland. EU:s  medlemsländer måste fortsätta att  samordna sitt humanitära,  ekonomiska och militära stöd för att27  säkerställa att det svarar upp mot  Ukrainas behov och blir så effektivt  som möjligt.
→ Vi måste omedelbart stoppa  vapenexporten till diktaturer. Vi vill se  tydligare EU-regler utan undantag,  som säkerställer att EU:s  gemensamma principer för  vapenexport efterlevs av  medlemsländerna. Detta hindrar inte  att Sverige och EU solidariskt kan  bistå ett angripet land med militärt  stöd. Stödet till Ukraina under det  ryska anfallskriget är ett tydligt  exempel på detta.
→ EU ska under inga omständigheter  utveckla politik som bidrar till  innehav, användning av eller  gemensamma investeringar i  kärnvapen. Istället ska unionen verka  aktivt för ickespridning och globala  nedrustningsinsatser.
→ Vi vill att artificiell intelligens som  utformas och används i militärt syfte  vid ett tidigt skede utformas på ett  sätt som säkerställer ansvarsfull  användning. Användningen av  artificiell intelligens i militärt syfte  ska regleras av EU med utgångspunkt  i internationell rätt och FN:s  konvention om mänskliga rättigheter.  Därtill måste lagstiftning för  ansvarsutkrävande utvecklas. Vi vill  också se ett internationellt förbud mot  utveckling, tillverkning och  användning av dödliga autonoma  vapensystem som kan anfalla utan  mänsklig kontroll, samt att graden av  autonomi för vapen som innehåller AI-  komponenter regleras på EU-nivå.
→ EU och Nato är organisationer som  skiljer sig åt avsevärt i natur och  beslutsfattande. Till följd av Rysslands  fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har  samarbetet mellan organisationerna  fördjupats. EU och Nato ska inte  konkurrera om kollektivt försvar.  Organisationerna kompletterar  varandra och bör verka för att  reducera onödiga kostnader för  medlemsländerna och effektivisera  samarbetet genom mer  standardisering av försvarsmateriel,  och högre interoperabilitet. EU och  Nato bör också fördjupa samverkan  kring hybrida utmaningar som klimat,  cyber, och annan teknisk utveckling.
→ Det är avgörande att EU, tillsammans  med andra demokratiska stater, antar  ett gemensamt förhållningssätt  gentemot Kinas expansionistiska och  antidemokratiska ambitioner. EU  måste stå upp för folkrätten, skärpa  sitt handelspolitiska förhållningssätt  till Kina och minska sitt beroende av  kritiska resurser och känslig  infrastruktur från Kina.
→ Det uppror mot förtrycket som drivs av  kvinnor och flickor i Iran kräver att  Sverige, EU och övriga omvärlden  svarar upp och aktivt stöttar  motståndsrörelsen mot regimen, med  diplomatiska påtryckningar, riktade  sanktioner mot ledande personer i  regimen samt en bojkott av Irans olja  och gas.
→ En särskild tribunal för att utreda och  åtala de personer som begått  folkrättsbrott mot civilbefolkningen i  icke-demokratier och konfliktområden  bör inrättas.
→ EU måste, i sina handelsrelationer,  samarbeten och avtal sätta större  press på Israel, exempelvis i form av  frysande av tillgångar och andra  sanktioner, att respektera den  palestinska befolkningens  grundläggande mänskliga rättigheter.  Den illegala bosättningspolitiken med  olagliga vräkningar av palestinska  familjer, strider mot internationell  humanitär rätt, bidrar till förhöjd  konfliktnivå och måste nedmonteras.  Miljöpartiet kommer aldrig att  acceptera våld som en lösning på  konflikten och ser fortfarande  tvåstatslösningen som vägen till fred.
→ För att EU-medlemsländer ska kunna  samarbeta mer effektivt och  samstämmigt inom försvarsområdet  måste medlemsländerna reformera28  sina förmågor och förutsättningar för  utveckling, upphandling, underhåll  och säkra försörjningssystem, inom  ett robust EU-ramverk. Det  försvarspolitiska samarbetet inom EU  ska bidra till att sänka  medlemsländernas individuella  kostnader genom bättre samordning,  och samtidigt stärka civilförsvarets  kapacitet. EU-parlamentet ska ha en  tydlig roll i att definiera, avgränsa och  utvärdera EU:s gemensamma  försvarspolitiska agerande och  målsättningar.
→ EU:s diplomatiska kår ska visa på  unionens mångfald och vara en  jämställd och jämlik institution. För  att säkerställa detta bör  mångfaldskriterier vid rekrytering och  tillsättning av tjänster stärkas. EU:s  grundläggande värderingar måste  speglas inom, men även utanför  unionens gränser. Detta gäller såväl i  implementeringen av EU:s  gemensamma utrikes- och  säkerhetspolitik som i rekrytering och  representation på EU-delegationerna.


Krisberedskap i en tid av klimatförändringar och andra hot
Dagens säkerhetspolitiska utmaningar är  mångfacetterade och varierade i sin  natur. Därför måste mänsklig säkerhet  stå i centrum för EU:s krisberedskap,  försvars- och säkerhetssamarbete.  I en tid och i ett samhälle som i allt större  utsträckning präglas av cyberattacker,  angrepp på demokratin och  yttrandefriheten, klimatförändringar och  pandemier, krävs en ökad krisberedskap  och fler satsningar på ett grönt, hållbart  och långsiktigt civilt försvar.  Vi måste säkerställa att EU:s  krisberedskap är rustad för att kunna  möta olika typer av hot. Allt från  klimatförändringar och naturkatastrofer  till cyberattacker, våldsbejakande  extremism och pandemier.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill stärka samarbetet inom det  civila försvaret i EU. Vi behöver  framtidssäkra EU:s krisberedskap.  Arbetet ska inriktas på förebyggande  åtgärder, beredskap och  katastrofinsatser. Inget medlemsland  ska lämnas ensam vid kriser som  drabbar alla medlemsländer  samtidigt.
→ Vi vill stärka EU:s  civilskyddssamarbete ytterligare, så  att krissamarbetet mellan  medlemsländer blir mer flexibelt,  snabbt och reaktivt, för att kunna  hantera storskaliga nödsituationer.
→ Pandemier utgör en av de stora  globala framtidsutmaningarna.  Arbetet mot pandemier och  smittspridning måste lyftas in i EU:s  utrikespolitik. EU måste sätta press  på länder där det förekommer  marknader med levande djur, ställa  handelskrav kring djurhållning och  verkar för ett globalt avtal för minskad  antibiotikaanvändning.
→ EU måste samarbeta med andra  demokratier för att sätta gemensam  press på de sociala mediejättarna att  inte tillåta att desinformation sprids  på deras plattformar. Om  internetplattformar vill verka inom EU,  ska de också stå upp för  yttrandefriheten i tredje land.
→ EU måste öka unionens  självförsörjningsgrad av viktiga och  nödvändiga produkter för att klara  framtida krissituationer. Det handlar  både om livsmedel, läkemedel,  kritiska råmaterial och viktig  teknologi i den gröna och digitala  omställningen.
→ Vi vill att EU:s energipolitik utformas  så att energiproduktion och elnät  fungerar även i krissituationer, som  kraftiga elavbrott eller cyberangrepp.  Upphandlingar av reservkraft bör  samordnas inom EU.29
→ Vi vill att kontrollen av kritisk  infrastruktur ska behållas inom EU.  Andra staters möjligheter att påverka  EU:s kritiska infrastruktur genom  kontroll av företag med verksamhet i  EU behöver begränsas. Samtidigt  behövs samarbete för att utveckla och  driva de tekniskt avancerade system  som krävs för ett modernt samhälle.  Därför är goda förutsättningar för  tekniskt samarbete med stabila  demokratier mycket viktigt för  Sveriges säkerhet i framtiden.
→ Vi vill ha en utökad EU-gemensam  krisberedskap för större  klimatrelaterade katastrofer  (skogsbränder, översvämningar,  värmeböljor m.m).


Utvidgning av EU
Utvidningningspolitiken är ett av EU:s  starkaste verktyg för att säkra fred,  välstånd och grundläggande rättigheter  och värderingar på den europeiska  kontinenten. Genom  anslutningsprocesser kan vi stärka  civilsamhället i det europeiska  grannskapet, och bidra till att rättsstaten  och demokratiska institutioner stärks i  berörda länder. Tyvärr har brutna löften  från EU, liksom en brist på politisk  reformvilja i flera av kandidatländerna  undergrävt utvidgningspolitikens  effektivitet.  Mot bakgrund av det ryska anfallskriget  mot Ukraina blir det allt viktigare att  säkerställa och återupprätta  trovärdigheten för EU:s utvidgningspolitik  och att samtidigt positionera EU som en  pålitlig och trovärdig partner och  geopolitisk aktör. Länderna på västra  Balkan och i det östra partnerskapet är  strategiskt och geopolitiskt utsatta av sin  närhet till Ryssland och Rysslands  påverkan på sitt geografiska närområde.  Ukraina är det tydligaste exemplet, men vi  ser också försök att destabilisera länder  som Moldavien och Georgien, vars  sårbarheter utnyttjas genom strategiska  investeringar och  desinformationskampanjer.  Anslutningsländernas stabilitet och  säkerhet är nära kopplade till EU:s egen  stabilitet och säkerhet. Samtidigt kan vi  inte tumma på den meritbaserade  processen och kriterierna för bland annat  demokrati och rättsstat, som måste  uppfyllas i utvidgningsprocessen.  Rättsstatsprincipen, starka oberoende  demokratiska institutioner, mediefrihet  och ett levande civilsamhälle är  grundläggande förutsättningar för  demokratisk motståndskraft, och för  medlemskap i EU.  Även Turkiet är kandidatland för EU-  anslutning, men processen är fryst  eftersom Turkiet idag befinner sig långt  ifrån EU:s värderingar och krav. En fortsatt  process kan bara återupptas om Turkiet  gör tydliga och betydande framsteg vad  gäller grundläggande friheter,  medborgerliga och mänskliga rättigheter  och rättsstatsprincipen.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Ukraina hör hemma i EU. Vi ser  positivt på att Ukraina och Moldavien  fått status som kandidatländer och  att Georgien ansökt om EU-  medlemskap. Dessa processer är  särskilt viktiga givet det  säkerhetspolitiska läget, men EU ska  inte kompromissa med de delar av  fördragen som rör  antikorruptionsarbete, respekt för  mänskliga rättigheter, demokrati och  rättsstatens principer.
→ Nationella särintressen hos  medlemsländer ska inte blockera  utvidgningen, om kandidatländer  uppfyller EU:s kriterier för  medlemskap. Ministerrådet bör därför  övergå till att fatta beslut med  kvalificerad majoritet i frågor om  utvidgningen, så att inte enskilda  medlemsländer kan blockera  processen.
→ Vi vill öka det finansiella stödet för att  motverka desinformation framförallt i30  de länder där Ryssland ökar sitt  inflytande, inom ramen för  utvidgningspolitiken och EU:s stöd till  de länder som genomgår en  anslutningsprocess.
→ Även länderna på västra Balkan har en  naturlig plats i den europeiska  gemenskapen, när de uppnår  unionens krav för medlemskap.


BUDGETEN OCH EKONOMIN

EU:s budget ska främja hållbarhet
För att möta samhällets utmaningar  måste vi se till att EU-budgeten blir det  viktiga verktyg för den gröna  omställningen som den har potential att  vara. Vi behöver se över alla möjliga  alternativ som finns tillgängliga för en  solidarisk och hållbar budget. Därför  måste de satsningar som finansieras  genom EU-budgeten möta tuffa krav för  social och miljömässig hållbarhet,  respekt för demokrati, rättsstat och  mänskliga rättigheter. Omställningen till  ett långsiktigt hållbart samhälle måste gå  hand i hand med social rättvisa, eftersom  de inte bara är avgörande för mänskligt  välstånd, utan också kompletterar och  förstärker varandra. Självklart ska inte  några pengar hamna i korrupta regimers  fickor – därför måste rättsstatsverktyget  vara skarpt och användas för att vända  demokratiutvecklingen i Europa. Fossila  investeringar ska stoppas, minst 50  procent av pengarna ska gå till åtgärder  för att nå klimatmålen och resten av  pengarna måste klimatsäkras så att inga  EU-medel går till att förstöra klimatet.  Därtill ska budgeten vara jämställd, EU-  stöd ska bidra till att skapa ett jämställt  Europa.  EU:s strategi för integrering av  klimatfrågor öronmärker idag 20 procent  av EU:s budget för kampen mot  klimatförändringarna. Det är långt ifrån  tillräckligt, vi vill se att minst 50 procent  av budgeten går till klimat- och  miljörelaterade satsningar. Integreringen  av klimatfrågorna i budgeten behöver  också beräknas effektivt för att göra  största möjliga nytta. Därför behöver  nuvarande metoder granskas för att  garantera att andelen klimatsatsningar  verkligen blir av.  EU:s budget ska bidra till en ekonomisk  utveckling som främjar välbefinnande  och ekologisk hållbarhet. Det är viktigt att  budgeten används som ett medel för att  främja en ekonomi som är resilient och  inte bygger på en ohållbar förbrukning av  naturresurser. Vi behöver ett ekonomiskt  system som prioriterar mänskligt  välbefinnande och ekologisk hållbarhet  framför BNP-tillväxt. Våra resurser är inte  obegränsade, och det kan inte heller vår  ekonomiska tillväxt vara. Dagens  ekonomiska system är bräckligt. Vi  behöver ett nytt sätt att organisera vår  ekonomi som bygger in motståndskraft i  hela samhället och vår miljö. Vi måste gå  bort från exploateringen av vår planet och  arbetskraft och stoppa den oändliga  cykeln av produktion och konsumtion. Vi  behöver fatta beslut som respekterar de  planetära gränserna i enlighet med det  vetenskapen säger. Vi kräver att det införs  alternativa välfärdsmått på EU-budgeten  som förutom ekonomiska värden också  mäter bland annat miljö, välfärd och  livskvalitet.  EU:s regional- och  sammanhållningspolitik kan spela en  viktig roll när ökade klyftor och  nationalistiska strömningar hotar EU:s  framtid. De gemensamma fonderna ska  vara redskap för att minska skillnader  och ojämlikheter inom EU med hänsyn till  regionala förutsättningar samt främja en  levande landsbygd och  klimatomställningen.  Bredbandsutbyggnad och digitalisering  kan stärka möjligheten att leva, bo och  verka på landsbygden. EU:s  strukturfonder som inbegriper  sammanhållningsfonderna,  regionalfonderna, socialfonden och  fonden för landsbygdsutveckling ska  stärka klimatomställningen i hela EU, till  exempel utbyggnad av laddinfrastruktur  och infrastruktur för förnybara drivmedel.  Allt näringslivs- och innovationsstöd ska31  vara klimatsmart för att öka takten i  klimatomställningen. I dag är det för svårt  att granska hur medlen används och det  är viktigt att de används effektivt och  hållbart.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Klimatsäkra budgeten - stopp för  fossila investeringar och minst 50  procent av pengarna ska gå till att nå  klimatmålen.
→ Över hälften av jordbruksbudgeten  beräknas gå till att stötta  djuruppfödning i stor skala, det är  ohållbart. Pengarna i EU:s  jordbruksbudget ska finansiera en  omställning bort från intensivt  jordbruk, stötta bönderna som viktiga  aktörer för bevarandet av  ekosystemtjänster och i den gröna  omställningen genom åtgärder som  ger hög klimat- och miljönytta.
→ EU:s regionalpolitik ska främja en  rättvis grön omställning och  klimatsmarta investeringar, minska  regionala skillnader och förbättra  förutsättningarna för en levande  landsbygd.
→ För en rättvis fördelning av EU:s  budget ska jämställdhetsbudgetering  införas. Jämställdhetsbudgetering är  ett verktyg för att främja jämställd  resursfördelning.
→ Stärk kraven för finansiering från EU:s  budget – respekt för rättsstaten och  mänskliga rättigheter måste vara en  förutsättning för att ta del av EU-  medel.
→ Finansiering till civilsamhället i  programmet för rättigheter och värden  för att stärka pressfriheten och  civilsamhället i de länder där de  värdena hotas.
→ Vi vill se tvingande  klimatsäkringskrav för all EU-  finansiering av infrastruktur och  fysisk planering.
→ Greenwashingen av EU:s klimatpengar  måste omedelbart avbrytas. De  beräkningsmodeller som tillåter att  satsningar som inte ger någon  klimatnytta räknas som gröna måste  stoppas. Vi måste kunna garantera att  klimatsatsningarnas andel av EU:s  budget verkligen blir av och beräknas  korrekt. Därför vill vi att det införs nya  beräkningsmodeller där den verkliga  klimatnyttan garanteras genom  vetenskapliga metoder.
→ Minst 1 procent av EU:s BNI bör gå till  globalt bistånd.
→ Öka transparensen och kontrollen av  EU:s budget och stärk parlamentets  granskande befogenheter.
→ Skapa mer transparens i region- och  jordbrukspolitiken. Vi vill ha en  samlad databas med offentlig  redovisning, så att det går att se vem  som får pengarna och hur de används.
→ Inför alternativa välfärdsmått i EU:s  långtidsbudget där också mått för  miljö, välfärd och livskvalitet ingår.
→ Vi vill se fortsatta satsningar på  samarbete inom forskning och  innovation, särskilt inom de gröna  sektorerna.
→ För att säkerställa en socialt hållbar  klimatomställning så ska intäkter  från EU:s klimatåtgärder användas till  omställningsutbildningar för arbetare  i de sektorer som påverkas. Därför ser  vi positivt på att finansieringen av  EU:s moderniseringsfond ökar.
→ Sverige ska fortsätta stå fritt från  valutaunionen EMU.


Gemensamma avgifter och nya inkomstkällor till EU:s budget
Genom nya inkomstkällor till EU:s budget  kan vi investera i en grön och socialt  rättvis omställning för hela Europa.  Genom styrmedel som utsläppshandeln  kan vi också förmå utsläppare att göra32  mer för klimatet. Och genom klimattullar  (en justeringsmekanism för  koldioxidutsläpp kallad Carbon Border  Adjustment Mechanism - CBAM) kan vi  dessutom förmå andra länder att anta  bättre klimatlagstiftning. Samtidigt som  europeisk industri får bättre  förutsättningar att konkurrera med  företag i länder som har bristande  klimatlagstiftning. Utsläppshandel,  klimattullar och avgift på digitala tjänster  kan spela en viktig roll i att finansiera och  möjliggöra investeringar i en grön  omställning, särskilt i länder som inte har  kapacitet att göra detta av egen kraft.  EU:s medlemsländer behöver gemensamt  finansiera EU:s verksamhet. Därför är det  viktigt att se över hur EU kan ha de medel  som krävs för att kunna genomföra den  politik som unionen enas om. Vi kan  tänka oss fler gemensamma avgifter på  miljöförstörande verksamhet vars  intäkter ska gå till bekämpande av  klimatkrisen och miljöarbete inom EU. Det  kan exempelvis vara en gemensam avgift  på flygbränsle.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Implementera klimattullarna effektivt  och använd pengarna till  klimatåtgärder för Europas fattigaste  och till utvecklingsländer.
→ Inför en miniminivå för koldioxidskatt  inom hela EU.
→ Inför en avgift på finansiella  transaktioner. Intäkterna ska  användas till gröna investeringar, för  förnybar energi och hållbara  transporter, som stimulerar jobb,  främst i fattigare delar av EU.


Stoppa skatteflykten genom ökad transperens
Varje år går världens utvecklingsländer  miste om stora summor i skatteintäkter  på grund av skatteflykt och aggressiv  skatteplanering. Summor större än  världens sammanlagda bistånd  försvinner ut ur utvecklingsländerna,  pengar, som hade kunnat gå till  hälsovård, infrastruktur och utbildning.  Bara i Sverige går staten miste om många  miljarder kronor varje år. Pengar som  skulle gått till den gemensamma nyttan  blir kvar i redan privilegierade fickor.  Detta är uteblivna skattemedel som  skulle kunna finansiera vår välfärd, den  gröna omställningen och jämna ut de  ekonomiska klyftorna i samhället.  Stora multinationella företag i EU gör  miljardvinster varje år. Tack vare de olika  skattereglerna i varje land kan de välja  hur mycket skatt de betalar. Detta innebär  att de ofta flyttar vinster till länder med  mycket låga skattesatser. Stora digitala  företag som till exempel Google och  Amazon betalar ännu mindre skatt än  andra sektorer. Skattebetalarna förlorar  och länderna går miste om viktiga  intäkter.  Varken mångmiljonärer eller  multinationella företag ska kunna slippa  undan sitt ansvar genom skatteflykt eller  aggressiv skatteplanering. Men det kräver  gemensam politik och gemensamma  åtaganden – i Sverige, inom EU och i  resten av världen. Vi vill därför se  kraftfulla åtgärder för att stärka  skattetransparensen, förhindra  skatteflykt och se till att även stora  globala företag betalar sin beskärda del  till vårt gemensamma samhällsbygge.  OECD:s/G20:s överenskommelse om en  internationell skattereform, och  medlemsländernas beslut att genomföra  denna genom en minimiskatt på bolag  inom EU under 2023, är ett avgörande  steg för att komma till rätta med  skatteflykt. EU har en möjlighet att gå  längre än överenskommelsen och anta  minimiskatteregler för EU som är både  starkare och effektivare än den globala  miniminivån. Vi vill höja den  överenskomna miniminivån på  bolagsskatten och vill att EU tillsammans  med medlemsländerna stärker arbetet  med offentlig land-för-land-rapportering.33  Offentlig land-för-land-rapportering  innebär att stora företag ska redovisa var  och hur de betalar skatt samt var de gör  sina vinster. Detta ökar transparensen  och möjliggör ansvarsutkrävande från  medborgare,  civilsamhällesorganisationer och  granskande journalister. Det regelverk  som finns idag innehåller kryphål som gör  att företag kan låta bli att rapportera viss  information och hemlighålla den i fem år.  Företag behöver enbart rapportera sina  vinster och skatter i länder utanför EU  som är uppsatta på den så kallade “svarta  listan”, en lista som omfattar länder som  inte är samarbetsvilliga i skatteärenden.  Detta utelämnar flera utvecklingsländer  och länder som av många anses vara  skatteparadis. Även länder inom EU ska  när så är motiverat kunna föras upp på  EU:s svarta lista.  Allt detta riskerar att underminera  regelverkets effektivitet. Miljöpartiet vill  därför skärpa EU:s regelverk för offentlig  land-för-land-rapportering och täppa igen  kryphålen.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill att den överenskomna  gemensamma lägstanivån på  bolagsskattesatsen på EU-nivå införs  så fort som möjligt. Vi vill även att  minimiskattenivån höjs till 21 procent  samt att tröskeln på 750 miljoner euro  i omsättning sänks och att onödiga  undantag tas bort.
→ Vi vill även motverka skatteflykt  genom att skärpa rapporteringskraven  och täppa igen kryphål i regelverk för  land-för-land-rapportering.
→ Inför en avgift på digitala tjänster  inom EU och OECD för att stärka  skattebasen, skattetransparensen och  förhindra skatteflykt- och planering.


Fattigdomsbekämpning och rättvis handel
EU:s handelspolitik ska vara ett verktyg  för fattigdomsbekämpning, främjande av  mänskliga rättigheter, demokratisering  och global klimatpolitik.  Internationella handelsavtal ska främja  hållbar ekonomisk utveckling mellan  parterna och ska inte försvåra för länder  att stifta nya lagar till skydd för miljö,  människor och djur.  EU ska vara en internationell aktör som  tar ansvar. Europeiska företag ska inte  exploatera människor och naturresurser  varken inom eller bortom unionens  gränser. Vi vill se en mer jämlik och  jämställd värld. EU:s biståndspolitik ska  bidra till att minska ekonomiska klyftor,  stärka kvinnors och flickors rättigheter  och bygga ett starkt civilsamhälle.  Biståndspolitiken ska bygga på  internationell solidaritet med världens  mest utsatta och gå till mottagare där det  kan göra mest nytta.  Vi vill se en feministisk biståndspolitik  som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet  och internationella konventioner om de  mänskliga rättigheterna och som leder till  en hållbar global omställning.  Biståndspolitiken ska utgå från behovet  hos mottagarna, inte baseras på  medlemsländernas egna intressen.  Den rika delen av världen bär det största  ansvaret för klimatförändringarna  samtidigt som den fattigare delen av  världen är de som drabbas hårdast.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi anser att handelsavtal som EU  skriver under alltid måste innehålla  krav på social, ekonomisk, miljö- och  klimatrelaterad hållbarhet. Kraven ska  vara bindande och det måste finnas  effektiva sanktionsmöjligheter  kopplade till överträdelser.34
→ EU ska verka för ett internationellt  bindande regelverk för företags ansvar  vad gäller miljö samt mänskliga och  fackliga rättigheter. Företag ska kunna  ställas till svars för brott mot detta  regelverk.
→ Vi vill fortsätta verka för att EU:s  bistånd ska vara effektivt och väl  samordnat med medlemsländerna.
→ EU ska öka sitt stöd till aktörer i  civilsamhället som arbetar särskilt för  att försvara kvinnors och flickors  rättigheter. Exempelvis i Afghanistan,  där alternativa utbildningsalternativ  för flickor och finansiering av stöd-  och skyddsprogram för afghanska  kvinnor som riskerar att utsättas för  våld, måste prioriteras.
→ Vi ska säkerställa att biståndet inte  används för att ställa krav utifrån  nationella intressen, exempelvis för  att få länder att anpassa sig till EU:s  migrationspolitik.
→ EU:s biståndspolitik ska bidra till  klimatanpassning som bygger  motståndskraftiga samhälle,  samtidigt som man ger verktyg och  ekonomiska resurser för att hantera  klimatomställningen.


Sociala trygghetsnät och solidaritet
De gröna solidariteterna sträcker sig långt  utanför Sveriges gränser. Vi vill se ett EU  som håller ihop. Ett jämlikt Europa är ett  Europa som är bra för alla. Att möta de  sociala utmaningarna är viktigt för hela  EU:s sammanhållning. Rättvisa  arbetsvillkor, social trygghet och social  integration är gemensamma  angelägenheter som bidrar till större  stabilitet i hela EU och därmed även  Sverige. Social rättvisa är också en viktig  del i den nödvändiga omställningen för  att rädda klimatet.  Sverige och EU behöver internationell  kompetens. Idag råder det  arbetskraftsbrist i både lågkvalificerade  och högkvalificerade yrken.  Arbetskraftsinvandring gör att företag  kan rekrytera den kompetens som de  behöver, och därmed växa och konkurrera  i en global ekonomi. På sikt skapar detta  fler jobb i Sverige och EU. Därför behöver  EU arbeta mer aktivt för att skapa  möjligheter till arbetskraftsinvandring  samtidigt som man skyddar alla  arbetstagares rättigheter med rättvisa  och trygga villkor på arbetsmarknaden.  Vi behöver säkerställa att ekonomiska  intressen inte står över sociala rättigheter  och att sociala rättigheter följer med  medborgarna inom EU. Samordningen av  de sociala trygghetssystemen underlättar  arbetstagarnas rörlighet och skapar bättre  garantier för att allas våra rättigheter  respekteras när vi reser, lever och arbetar i  Europa. Den sociala pelaren och fördragen  ger utrymme för europeiska initiativ inom  dessa områden vilket vi välkomnar då det  är både rimligt och viktigt att lära av  varandra och att säkra trygga  miniminivåer för alla som bor i EU. Dessa  initiativ ska inte hota den svenska  kollektivavtalsmodellen eller försämra de  svenska trygghetssystemen.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Vi vill se förbättrade  anställningsvillkor och social trygghet  för gig-arbetare och andra grupper  som faller utanför etablerade  nationella system.
→ Vi anser att samordningen av de  sociala trygghetssystemen måste  garantera att de sociala rättigheterna  följer medborgarna inom EU.
→ Vi vill garantera ett effektivt skydd av  alla medborgare inom och utom  arbetsmarknaden mot diskriminering  och negativ särbehandling.
→ EU måste arbeta mer aktivt för att  främja arbetskraftsinvandring.  Processerna för att få uppehålls- och  arbetstillstånd måste förenklas.
→ Vi anser att personer med  funktionsvariation ska kunna röra sig35  fritt i EU oavsett vilket stödbehov de  har.
→ Social dumpning och utnyttjande av  arbetare genom att länder konkurrerar  med sämre arbetsvillkor och löner är  oacceptabelt och måste få ett slut.
→ Löneskillnaderna mellan kvinnor och  män inom EU måste minska, och vi  vill bland annat använda  lönetransparens som verktyg för att  åstadkomma detta.
→ Vi prioriterar alla barns  förutsättningar till ett bra liv och vill  därför att barns rättigheter ska  främjas och skyddas i den politik som  tas fram inom EU. Vi vill stärka  samarbetet inom ramen för den  europeiska barnstrategin och se till  att FN:s barnkonvention genomförs i  hela EU och att samtliga EU-länder  inför ett förbud mot att slå barn.
→ Ungdomar och unga vuxnas  deltagande och engagemang i  demokratin och organisationer är  avgörande för Sveriges och EU:s  framtid. Vi vill därför stärka EU:s  ungdomsstrategi och se en bättre  efterlevnad av EU:s ungdomsgaranti  som innebär att alla under 30 ska  erbjudas jobb, praktik eller utbildning  senast fyra månader efter att de blivit  arbetslösa eller gått klart en  utbildning.


Hållbara investeringar
Inom EU har det tagits fram en grön  taxonomi som definierar vilka  investeringar och ekonomiska aktiviteter  som ska klassas som hållbara. Att det  finns tydliga regler för vad som får kallas  för hållbart är positivt för småsparare och  investerare och kan bidra till att öka  investeringarna i grön omställning. Även  om den gröna taxonomin inte är perfekt i  sin utformning är det positivt att det  finns en gemensam definition över  hållbara investeringar. Det minskar risken  för grönmålning och tydliggör vad som  kan ingå i exempelvis en fond för att den  ska kunna klassificeras som hållbar.  Tyvärr ser vi också att det fortsätter flöda  kapital till ohållbara investeringar. Banker  och fonder ska inte kunna tjäna pengar  på att ägna sig åt aktiviteter som tydligt  bryter mot vad EU har åtagit sig via  Parisavtalet. Miljöpartiet anser att det  därför bör tas fram en röd taxonomi för  ohållbara investeringar som går stick i  stäv med miljö- och klimatmål. Det kan  exempelvis handla om investeringar i  exploatering av nya fossila bränslen som  kol och olja. Ohållbara investeringar  innebär stora risker – både för  investeraren och för vår gemensamma  framtid. Därför bör denna typ av  investeringar göras mindre attraktiva  genom högre kapitalkrav. Högre  kapitalkrav innebär att investerare måste  sätta undan mer kapital för att kunna  genomföra en viss investering. De mest  ohållbara investeringarna bör helt fasas  ut och på sikt bör fler och fler aktiviteter  som motverkar uppfyllnad av  klimatmålen motverkas.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod:
→ Det ska tas fram en röd taxonomi som  definierar ohållbara investeringar.
→ Vi vill fortsätta utveckla den gröna  taxonomin så att den blir ett kraftfullt  verktyg som styr investeringar mot  ekologisk och social hållbarhet.  Fossila transporter, fossil gas och  kärnkraft ska ej ingå i den gröna  taxonomin.
→ Ohållbara investeringar ska  motarbetas, bland annat med högre  kapitalkrav.


Tillväxt- och stabilitetspakten
Tillväxt- och stabilitetspakten innehåller  regler som anger hur medlemsländerna  ska sköta sin finanspolitik. Tanken med  reglerna är att de ska bidra till finansiell  stabilitet, låg inflation och lägre  statsskulder. Så har inte blivit fallet. Flera  länder inom EU har idag en mycket hög36  statsskuld kombinerat med en svag  ekonomisk utveckling och brist på  nödvändiga offentliga investeringar.  Sverige lever med god marginal upp till  kravet på att den offentliga sektorns  skuld ska vara max 60 procent av BNP och  att budgetunderskott inte ska överstiga 3  procent av BNP. Åtstramningspolitiken  har inte fungerat utan har lett till  sönderslagna trygghetssystem och en  svag ekonomisk utveckling i många  länder. Hög arbetslöshet och ekonomisk  stagnation är fel väg att gå för en hållbar  ekonomisk utveckling. Nödvändiga  investeringar i den gröna omställningen  har inte genomförts. Det är dags för ett  omtag. EU:s regelverk för finanspolitiken  behöver reformeras för att främja social,  ekonomisk och miljömässig hållbarhet.  Ska EU leva upp till sina klimatmål och bli  en klimatneutral kontinent krävs det  stora offentliga investeringar i den gröna  omställningen. Nödvändig infrastruktur  för fossilfria transporter måste byggas,  industrin måste ställas om och nya  hållbara energislag måste ersätta det  fossila på alla plan. EU:s finanspolitiska  regelverk får inte stå i vägen för de  investeringar som krävs för att vi ska nå  våra klimatmål. Dessa investeringar kan  dessutom bidra till en bättre ekonomisk  utveckling för EU:s medlemsländer vilket i  sin tur kan bidra till en mer hållbar  skuldsituation för högt belånade  medlemsländer.  Det pågår just nu ett arbete med att  reformera EU:s finanspolitiska regelverk  för medlemsländerna. Sedan pandemin  har det finanspolitiska regelverket satts  på paus. Att nya regler kommer på plats är  angeläget. Det är viktigt att EU:s  medlemsländer inom ett nytt regelverk  tillåts bedriva en politik som bidrar både  till hållbara statsfinanser och en  inkluderande och grön ekonomisk  utveckling. Miljöpartiet välkomnar att det  i EU-kommissionens förslag till  reformerat regelverk tydligt pekas ut att  offentliga investeringar i den gröna och  digitala omställningen ska möjliggöras i  högre utsträckning. För att alla ska kunna  vara med i den gröna omställningen är  det viktigt att medlemsländerna tillåts ta  sitt ansvar för att bygga ett grönt rättvist  samhälle.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod
→ Vi vill att EU:s finanspolitiska  regelverk utformas så att det främjar  en långsiktigt hållbar skuldutveckling  och samtidigt kombineras med en  flexibilitet som möjliggör  investeringar i den gröna  omställningen.


Statsstödsregler som främjar grön omställning
EU:s regelverk för statsstöd begränsar hur  medlemsländer får bidra till  finansieringen av företag som verkar på  den inre marknaden. Syftet med detta är  att man ska värna en rättvis konkurrens  inom unionen. Dessa regler kan dock  sätta käppar i hjulet för viktiga  klimatsatsningar där offentlig sektor och  företag tillsammans finansierar  investeringar i innovativa teknologier.  Detta är inte bara dåligt för klimatet – det  innebär dessutom att Europa kan gå  miste om gröna jobb och industrier som  istället hamnar i andra länder. För att  Sverige ska behålla sin ledande roll inom  den gröna omställningen måste EU:s  statsstödsregelverk reformeras så att vi  fortsatt kan erbjuda konkurrenskraftiga  villkor för innovativa företag och nya mer  klimat- och miljövänliga tekniker. Det är  viktigt inte minst för att värna den gröna  revolution som påbörjades i norra Sverige  under vår regeringstid och som nu skapar  jobb, välfärd och klimatnytta.  I USA har Biden-administrationen sjösatt  ett stort klimatpaket som gör det  attraktivt för företag verksamma inom  den gröna omställningen att etablera sig i  landet. Om EU inte erbjuder bättre villkor  för gröna investeringar inom unionen  riskerar vi att se allt fler företag välja att  bygga nya anläggningar och fabriker i USA  istället för i Europa. Om mer av den nya  miljö- och klimatvänliga tekniken byggs37  inom EU minskar vi dessutom vårt  beroende av auktoritära stater.  Att accelerera den gröna omställningen är  viktigt både för att nå klimatmålen och  för att bryta Europas beroende av fossila  bränslen som har stått oss dyrt. Att bryta  Europas beroende av fossila bränslen  ligger i Sveriges intresse – detta  illustreras tydligt av hur fossil  elproduktion på kontinenten har drivit  upp svenska elpriser.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod
→ EU:s regler för statsstöd ska  möjliggöra stöd till viktiga  klimatinvesteringar.
→ Vi vill se en ny, framtidsinriktad grön  industristrategi på EU-nivå, nationell  och regional nivå. Det är avgörande för  att styra investeringar och bygga upp  kapaciteten hos leverantörer och  sektorer samt att maximera  industriella synergier.


Grön upphandling
Enligt EU-kommissionen spenderar över  250 000 offentliga myndigheter i EU varje  år  omkring 200 miljarder euro per år för  inköp av tjänster, arbeten och varor. För  att se till att denna enorma mängd  offentliga utgifter används hållbart och  strategiskt så att våra gemensamma  politiska och sociala mål genomförs,  måste det bli lättare att upphandla  hållbart för alla aktörer, på alla nivåer.  Offentliga myndigheter, inklusive EU-  institutionerna, ska föregå med gott  exempel och leda utvecklingen mot  hållbar offentlig upphandling som främjar  en grön omställning.  EU:s gröna giv har satt upp ambitiösa mål  för EU och medlemsländerna som bara  kan uppnås om alla tillgängliga verktyg -  inklusive upphandling - används hållbart.  Detta innebär att följa upp de initiativ  som följer av EU:s gröna giv med  bestämmelser om obligatorisk hållbar  offentlig upphandling, det vill säga att  höga miljömässiga och sociala krav alltid  måste beaktas vid offentlig upphandling.  EU:s direktiv om offentlig upphandling  från 2014 säkerställer inte att ekonomiska  aktörer som ägnar sig åt miljömässig och  social dumpning utestängs från  upphandlingsmarknader, vilket äventyrar  konkurrensvillkoren och gör det svårt för  mindre enheter som kommuner och  regioner att upphandla hållbart. Vi vill  därför att EU:s lagstiftning ses över för att  möjliggöra en mer effektiv granskning  och blockering av dessa aktörer.

Miljöpartiets prioriteringar kommande  mandatperiod
→ Se över EU:s direktiv om offentlig  upphandling så att höga  miljömässiga och sociala krav alltid  måste beaktas vid offentlig  upphandling. Kraven ska vara  minimikrav.
→ Myndigheter och andra upphandlande  aktörer ska alltid gå före och ställa  högre och mer ambitiösa krav på olika  aspekter av hållbarhet i sin  upphandling än de krav som  fastställs.
→ Möjliggör effektiv granskning och  blockering av ekonomiska aktörer  som ägnar sig åt social och  miljömässig dumpning.  
